Carl Fredrik Hägg

homeIDstories.se vertical
Carl Fredrik Hägg

Historiska personer:

Carl Fredrik Hägg

1843-1928

Carl Fredrik Hägg föddes 1843 i Gårdstånga, en by nära Eslöv i Skåne. Hans far Nils Hägg var rotesoldat och tunnbindare, och hans mor hette Johanna Pehrsdotter. De fick sju barn.

Carl Fredrik gick bara i skolan några få veckor. Han var dock en mycket mångsidig begåvning och läste och studerade hela livet.

Han skapade under sitt liv originella målningar, akvareller, träfigurer och skrev politiska dikter. Han var en bildad person. Ändå är han en nästan helt okänd person. Ville han förbli okänd, en kommentator vid sidan av eller fanns det ingen bra karriärväg - som vi skulle säga idag - för honom.

Gårdstånga_kyrka

Gårdstånga kyrka i Skåne

Bilden visar en målning av kyrkan i närheten av hemmet. Carl Fredrik började tidigt måla, rita och göra figurer. Det sägs bland annat att han ritade av tåg och sålde teckningarna för 10 öre.

Hustru och barn

Carl Fredrik Hägg gifte sig med Christina Hellström från Småland, som var både arbetsam, vacker och intelligent. De fick två barn som bägge utvandrade till Amerika. Christina gjorde på egen hand en resa till USA 1905, för att besöka barnen och en syster. Hon dog samma år i magcancer.

Yrkesmannen Hägg

Carl Fredrik kom efter några år på andra platser i Skåne och Småland till Landskrona år 1880. Han blev då eller snart därefter tunnbindareförman på Sockerbruket i staden.

På denna bild, sitter han i en grupp arbetare och förmän på bruket. Han var på sockerbruket i 28 år innan svag hälsa tvingade honom att sluta. Han lär ha fått full lön till sin död av Sockerkungen [ Carl Tranchell ].

Hägg hade en koloni, sedan länge riven, på Citadellets vallgrav i Landskrona. Där han till stor glädje för barn och andra hade visning - fast det var 10 öre i inträde - av trädjur, trägubbar som kunde röra sig och annat spännande. Läs mer om hur Hägg kunde upplevas av ett barn plus

Konstnären och samhällsskildraren

I början på 1970 talet rasade en stor strid i Landskrona om koloniernas framtid. Museichefen Sven B Ek, var en av dom som engagerade sig för deras bevarande. När man inventerade koloniområdet, fick man höra talas om en märklig man vid namn Hägg. Via efterlysning i pressen kom man 1974 i kontakt med en fosterdotter till Hägg, som erbjöd sig att sälja ett verk som Hägg kallat Polletik. Mer om detta fascinerande verk av akvareller och dikter plus

Sockerbruksarbetare

Bild från 1900 på en grupp sockerbruksarbetare i Landskrona. Carl Fredrik Hägg sitter i mitten, i vitt skägg, slips och hatt. Han var tunnbindareförman. Även en del andra förmän sitter, arbetarna står eller skräddarsitter. Källa: Landskrona museum

kolonimålning

Målning av C F Hägg. Kolonier vid vallgraven runt Landskrona slott. Landskrona museum

Den mångsidige Hägg

Sven B Ek startar sin bok om Polletik, med en önskan att förstå mer om personen Hägg. Vem var Carl Fredrik? Han blir dock inte riktigt nåbar via de akademiska redskapen. Ek säger

Det är alltså möjligt - trots allt - att se Hägg inte som en särskild person utan som en materialisering av de kulturella krafterna inom den begynnande arbetarrörelsen. Kanske ska man läsa honom såsom en konkretion av en abstraktion; så här var Carl Fredrik Hägg, så här kunde man tänka och vara inom en medveten arbetarklass. Kanske ska man se honom snarare som en potentiell kulturell kraft än som en person. Det leder till den lätt retoriska frågan - fanns Carl Fredrik Hägg?

Det är sådana analyser, som gör att en person förtjänar minst två biografer. En som läst akademiska husgudar som Lacan, Derrida eller Badiou, och en som vill locka med läsaren på en resa om personen och ett liv.

På den resan skulle man kunna läsa om Carl Fredrik som älskade att tälja figurer i källaren där han bodde eller i kolonistugan, om hur han roade stadens barn med sina gubbar och djur i trä. Om en man vars hustru vi gärna skulle vilja veta mer om. Där skulle finnas många fler bilder på hans målningar, teckningar och figurer. Något kapitel skulle säkert handla om Hägg som politiskt medveten person, men en som även inom detta fält gick sin egen väg. Skriv den.

Polletik

Den lutherska statskyrkliga prästen anno 1887 med sina klassfixerade krypdjur. Sådan ser en luthersk statskyrklig präst ut på 1887, men hur han ser ut 1987 blir en annan fråga - - -

Polletik

Överklassens dagliga sysselsättning samt dess nyttiga verksamhet under sin levnad på jorden

Polletik

Bonden genomgår den vida och förtrollade porten, vars återgång leder till ruinerande irrgångar. Inkommen genom denna förtrollade port, bliver bonden förvandlad till Patron och bondmor till fru, men återgången, som måste ske förr eller senare blir antingen som bedragare eller i lyckligaste fall som tiggare, för såvitt han ej lyckas göra sig till hela svenska arbetare allmogens bedragare såsom Protektionist, vilket nog hjälper honom på benen på samma sätt som den som förfalskar växlar, till en liten tid, tills anspråken växt över igen

Polletik eller det föråldrade samhällets slingerbukter

Verket Polletik av Carl F Hägg, 1887 med underrubriken Det föråldrade samhällets Slingerbukter, är ett verk med 44 akvarellerade pennteckningar i formatet 33 x 20, samt 43 dikter.

Överklassen, prästerna och annan överhet gisslas. Men även klassresenärer - se ovan - och frihandelsmotståndare fick sina sidoskott av Häggs vassa ritstift. Många av teckningarna är nog gjorda 1887, men detta är osäkert. Carl Fredrik Hägg hade säkert lyssnat på socialisten och skräddaren August Palm från Malmö, som flera gånger talade Landskrona. En av de första gångerna annonserade Palm i lokaltidningen och det kostade 25 öre att lyssna. Publiken bestod mer av borgare än av arbetare.

Sven B Ek, tidigare museichef i Landskrona, tar i sin bok om Polletiken upp frågan, om Hägg var socialist eller en radikal liberal. Svaret är inte givet. Hägg var uppenbarligen inte en särskilt utåt- agerande person. Hans verk Polletik blev kvar i hans bibliotek och mångfaldigades inte.

Polletik

Landskrona museum har idag inte något verk av Hägg framme eller, i skrivande stund, sebart i sin digitala databas på nätet.

Sven B Eks utmärkta bok - A4 - format c:a 120 sidor, om än något tyngd av akademiskt reflektionsnit, är den enda tryckta källan till Häggs bilder i verket Polletik.

Eks bok finns idag möjligen på antikvariat, i några biblioteksmagasin och enligt uppgift i ett antal lådor i Eks källare i Göteborg. Detta är idag en minst sagt osäker uppgift då Sven B Ek avled i maj 2016.

Häggs märkliga värld av figurer, teckningar och tankar, försvann efter hans död och dök upp av en slump femtio år senare. Visades en period på Landskrona museum, som för övrigt har lånat ut verken till förvaltningar i staden, och försvann åter i glömskan. Men, nu har tillfälligheter åter gjort att Häggs liv blir lite mer synligt och nåbart.

Må detta bli en inspiration för ett nytt initiativ från Landskrona, att lyfta fram en av sin mer originella och skapande personligheter. Nu mer om Häggs försvunna memoirverk.

Interiör

Interiör av Nils Larsson Häggs bostad, teckningen framställer soldaten Nils Hägg med hustru och fyra barn. Teckningen som är utförd den andre januari 1884, framställer utseendet från den älste sonens minderårighet.

 

Interiör

Anna Hägg lockar den lille brodern Carl Fredrik, att dricka sig drucken, då hon uppskänker av sin faders brännvinsflaska, den ene supen efter den andre, tills han slutligen ramlar sanslös på stuggolvet.
Bilder från Landskrona museum.

Det försvunna memoirverket

Sven B. Ek skriv i boken Polletik, att det säkert finns ett memoirverk av Hägg. Endast några få av dessa akvareller är kända, två av dessa ser du här ovan, men kanske denna Story kan locka fram ytterligare några. Kontakta gärna Landskrona museum eller IDstories.se.

I februari 2017 fick jag ett mejl från en släkting till C F Hägg, Eric Moberg, som berättar att man har hittat Memoirverket. Mer om detta följer senare under året.

figur_smed

Möte med Hägg

I Landskrona museums årsbok 1978 finns tre artiklar om Carl Fredrik Hägg. En är skriven av Alfred Persson och är minnen av hans möten med Hägg.

Om jag i femårsåldern blivit tillfrågad vem som var världens störste trollkarl, hade jag utan tvekan svarat: Hägg - eller för att fullständiga namnet - Carl Fredrik Hägg.

Händelsen som ingav mig en sådan tanke inträffade år 1906. Jag kände ju Hägg innan. Vi var grannar i samma trappuppgång. Hägg på första och vi på andra våning. Men som barn har for sed, ägnade jag denne gamle man ingen större uppmärksamhet.

Men så en dag hörde jag några underliga ljud från källaren. Nyfiken och undrande gick jag ner - och där stod Hägg med täljkniv i handen och bearbetade en träkloss så spånorna flög omkring. Han tittade upp, log i skägget och sa - ser man på - kommer här gäster?! Stig in lilleman!

Medan Hägg vänligt pratade på, stirrade jag förundrad på en i trä utskuren figur - vackert målad - som stod på en ställning. Att den skulle föreställa en smed var uppenbart. Jag hade sett smen i "Skitta strädet", så hur en sådan tog sig ut, visste jag. Dessutom höll figuren en slägga i handen och framför stod ett stöd. Plötsligt - utan förvarning, slog smeden ett dånande rundslag i städet. I ren förskräckelse tog jag ett skutt baklänges och knallade mig hastigt upp ur källaren, allt medan Hägg fick sig ett gott skratt. Jag hade vid den tiden aldrig varit på någon av stans tre biografer - City, Scala och Storan. Och därför var rörliga bilder ett stort mysterium för mig ...

Läs hela den intressanta och personliga minnesartikeln. Pdf

Carl_Fredrik_Hägg_grav

Gravplats för Carl Fredrik Hägg

Gravplatsen finns på Landskrona nya kyrkogård i kvarter 37.

I alla sammanhang ser man förnamnet Carl stavat med C, men av okänd anledning stavas hans namn med K på gravstenen.

Carl Fredrik Hägg, som roade så många med sina figurer i sin koloniträdgård, hade säkert uppskattat något som växte, något som rörde sig i vinden - i sin kulturgrav. Något som gladde andra som en hälsning till vår tid.

gravstenstext

Gravstenstext

Tunnbindareförman Karl Fredrik Hägg 1843-1928

Delförstoring av texten på gravstenen. Bilden är något retuscherad genom att texten förtydligats. Texten är delvis svårläst på gravstenen.

Skapad: Senast ändrad: