Eberhard Rosén-Rosenblad

homeIDstories.se vertical
Eberhard Rosén-Rosenblad

Historiska personer:

Eberhard Rosén-Rosenblad

1714-1796

Han föddes i Svenljunga kommun i Västergötland och slutade sina dagar i Lund. Hans far, som var präst, önskade att den studiebegåvade sonen också skulle bli präst, men en sjukdom i yngre år fick honom att bli intresserad av medicin.

Eberhard Rosén-Rosenblad räknas som en av grundarna av Lunds lasarett och han var i många år brunnsläkare i Ramlösa.

Han var en mycket mångsidig person, som utöver att vara professor i praktisk medicin, var en god botanist och kunnig humanist.

Porträttet hänger i [ Biskopshuset ] i Lund

Några släktingar

Eberhard hade en bror Nils, adlad von Rosenstein, som var född några år tidigare. Inte heller han blev präst, utan blev en framstående läkare och räknas som den svenska pediatrikens grundare. Mer om om Nils von Rosenstein plus

Eberhard gifte sig med Ulrica von Hermansson och de fick sonen Matthias, som blev justitiestatsminister.

Eberhard Rosén blev professor i praktisk medicin i Lund och var mellan 1759 och 1795 överläkare och brunnsintendent på Ramlösa Brunn. (Det heter f ö Rámlösa som lär härstamma från ordet ramm som betyder våtmark och lösa som är en typ av sluttning).

Han hade också en privat mottagning i Ramlösa och lär ha varit en mycket engagerad och omtyckt läkare.

Han var född Rosén, blev adlad 1770 och tog då tillnamnet Rosenblad. Rosén-Rosenblad var rektor vid Lunds universitet 1755. Se lista över alla rektorerna vid Lunds universitet ...

Lunds universitetssjukhus

Han räknas en av grundarna av Lunds Universitetssjukhus 1768. Det vi idag kallar USIL började med 2 platser efter decennier av debatt, inlagor till myndigheter och många förslag.

rosen_rosenblad

Eberhard Rosén-Rosenblad

Porträttet ovan hänger på [ Biskopshuset ] och är målat av Martin David Roth, som också har gjort ett porträtt av prästen och väckelsepredikanten [ Henrik Schartau ]. Detta porträtt, som hänger på Universitetsbiblioteket, är förlagan till statyn av Schartau vid Lunds domkyrka.

Martin David Roth, 1756-1805, var född i Lund, studerade på Konstakademin i Stockholm och var elev till Carl Gustaf Pilo. Prisbelönad porträttmålare och ritmästare vid Lunds universitet 1783.

Lunds universitetssjukhus

Lunds Universitetssjukhus räknar 1768 som sitt födelseår. Flera böcker har skrivits om dess historia. En av de senaste kom 1968 för att fira 200 års jubileet. Den heter Lasarettet i Lund 1768-1968 och är skriven av Alfred Flaum.

Diskussionerna hade pågått i decennier om finansiering av ett nytt sjukhus, hur många platser det skulle ha, var det skulle ligga och om det skulle kopplas till den utbildningen av nya medicinare.

Kristianstad var ett tag en alternativ placeringsort och medicinska fakulteten bullrade ibland om att den inte skulle medverka till finansieringen, om sjukhuset inte var till nytta för de nya läkarstudenterna.

En annan stridsfråga gällde var i Lund man skulle placera det nya sjukhuset eller som man ofta sa vid den tiden - ett nosocomium. Av grekiska nosos sjukdom och komizein vårda.

Lunds gator var på 1700-talet och en bra bit in på 1800-talet ofta att likna vid en våt leråker. Boskap drevs genom stan och svin sprang lösa. Några förslag förkastades då de ansågs vara besvärliga att nå - t ex nedre delen av Södergatan och det så kallade Plantagehuset vid Kävlingevägen. Man kom till slut överens om det Munckska huset vid Bredgatan.

Eberhard Rosén-Rosenblad satt på sin kammare och utarbetade förslag och kalkyler. I möten med representanter för städer, församlingar och de olika stånden presenterades utfästelser och debatterades.

I vår tid känns det märkligt att det skulle behöva vara så mycket prat, för att finansiera några få sjukhusplatser. Ett förslag om sex platser ansågs för dyrt och sjukhuset öppnade med 2 platser. Sex sjukplatser skulle kosta sammanlagt 3.490 rdr smt (riksdaler silvermynt).

För många patienter

Kort efter sjukhusets öppnande visade en kontroll, att där fanns tre patienter mot stipulerade 2. Ett tidigt fall av överbeläggning som då liksom nu togs upp till allvarlig diskussion i direktionen.

Rosén-Rosenblad fick göra en ny budget (eller stat som man sade på den tiden). Två sängplatser skulle enligt hans kalkyl kosta 1.357 daler och 16 silvermynt. Man prutade sedan på både snickarens, murarens och mathållarens ersättningar.

Kyrkoherdar, landshövdingar, hovjunkare, professorer, några baroner friherrar och grevar, rådmän, fabrikörer och höga militärer är bland de potentater som diskuterar och planerar. Men det blivande USIL fick en av sina första kriser redan 1788 och man beslutade stänga sjukhuset. Det tog tre år innan man samlat medel och beslutskraft till en nystart.

Kanske man kan säga att sjukhuset sedan i olika omgångar drabbats av den svårbotade sjukdomen växtvärk. När författaren av dessa rader i början på 70-talet tillfälligt arbetade som konsult med budgetfrågor inom Malmöhus läns landsting, konstaterade ekonomichefen att verksamheten är så stor att den inte går att styra. Det gjorde ett visst intryck på ett ungt sinne.

Mer om Eberhard Rosén-Rosenblad

Han lär ha varit en god läkare och professor. I Lunds Weckoblad stod följande att läsa ..

...hans ädelmod sträcker sig så långt att han esomoftast låter kalla till sig nu en, nu en annan, stundom samtliga herrar som under hans uppsyn studera medicin för att undervisa dem, hur de skola inrätta sina studier, vilka böcker för dem äro nödvändiga. Han lämnar dem fullt tillträde till sitt bibliotek, rekommenderar dem hedrande och lönande förrättningar, underhjälper de torftigares svaga villkor ur sin egen kassa, vårdar sig på det ömmaste om deras förkovran och välgång.

I sin gärning som brunnsintendent och överläkare på Ramlösa brunn 1759-1795 tog han också emot patienter och lät många mindre bemedlade få vård utan ersättning.

Rosén-Rosenblad var en god botaniker och har bland annat skrivit en bok om ett 60-tal skånska växter, sorterat i linnéansk ordning.

Eberhard Rosén-Rosenblad gifte sig med Ulrika von Hermansson och hans bror Nils gifte sig med Ulrikas syster.

nils rosen von rosenstein

Nils Rosén von Rosenstein

Eberhard Rosén hade en 8 år yngre bror som hette Nils. Han levde 1706-1773.

Nils Rosén, adlad Rosén von Rosenstein räknas som en av de stora föregångarna inom svensk medicin. Han är begravd i Uppsala domkyrka.

I samband med 300 årsdagen av hans födelse anordnade Uppsala universitet en konferens för att hylla den svenska pediatrikens fader.

Citat från pressmeddelandet
Han lade grunden för en ny, modern läkarutbildning som i princip har bestått ända in på 2000-talet. Dessutom förespråkade han att sjukdom skulle förebyggas och behandlas tidigt. För den skull kom han på kant med prästerskapet, som menade att sjukdomsförloppet var ett uttryck för Guds vilja och därför inte fick ändras.

Nils Rosén von Rosenstein var livläkare för tre svenska kungar: Fredrik I, Adolf Fredrik och (den blivande) Gustav III. Han upptäckte, praktiserade och spred radikalt nya och kontroversiella idéer om hur man kunde stoppa eller mildra sjukdomsförlopp.

1753 publicerade han sin första artikel om barnsjukdomar och 1764 publicerades Underrättelser om Barnsjukdomar och deras Botemedel. Den senare räknas som världens första riktiga lärobok i pediatrik. Den finns att köpa i nyutgåva här. Där finns också en längre text om hans liv.

Om än vi har svårt att riktigt förstå det, avled vid 1700-talets mitt vart femte barn före ett års ålder. Kyrkan som har en lång tradition av att motarbeta vetenskapliga framsteg, hade inga problem att hitta präster som ansåg att Nils Rosén von Rosenstein ingrep i Guds ordning.

Mer om hans gärning kan läsas i Irene Sjöbergs biografi Nils Rosén von Rosenstein - Mannen som förlängde människolivet.

Vän, kollega och konkurrent till Linné

Nils Rosén von Rosenstein var så när som på ett år jämnårig med Linné. Michel Adencreutz har på Institutionen för biologisk grundutbildning skrivit en 5 poängs uppsats, som handlar om deras bakgrund och relation genom åren. Läs uppsatsen som Pdf.

I samband med strid om en professur, lär Linné ha blivit så arg på Nils Rosén att han utmanade honom på duell. Det blev nu ingen strid, men inte ens på den tiden var akademin den lugna arbetsplats som de ibland vill låta oss tro. Vilket vi ju ändå inte tror på.

Matthias Rosén-Rosenblad

Mattias Rosenblad var son till Nils Rosén-Rosenblad och Ulrika von Hermansson. Han föddes år 1800 i Landskrona och dog i Kalmar 1883.

Han blev både friherre och greve för sina tjänster åt statsmakt och kungahus. 1829 blev han justitiestatsminister och behöll den posten till 1840.

Vad är en justitiestatsminister?
Till källorna - så här lyder den femte paragrafen i 1809 års regeringsform

§5. Statsrådet skall bestå af 9 ledamöter, hvilke äga rätt att alla der förekommande mål öfvervara, nemligen: en justitiestatsminister, som tillika alltid skall vara ledamot af konungens högsta domstol; en statsminister för utrikes ärenderne; sex statsråd, hvaraf minst tre böra hafva tjent uti civila beställningar, samt hofkansleren. Hvarje statssekreterare, eller den hans embete förestår, äge säte och stämma i statsrådet, då han der föredrager, eller då konungen låter der eljes förekomma mål, som till hans befattning höra. Ej må fader och son eller två bröder på en gång vara ständige ledamöter af statsrådet.  

gravsten

Eberhard Rosén-Rosenblad begravdes i Lunds domkyrka, men flyttades c:a 1870, tillsammans med flera andra personer, och har nu sin gravplats på Lunds norra kyrkogård.

Gravsten i Lund

Eberhard Rosén-Rosenblad begravdes i Lunds domkyrka, men flyttades tillsammans med c:a 25 andra personer, till norra kyrkogården omkring 1870 i samband med renoveringen av domkyrkan. Gravstenen finns i kvarter 32. I bakgrunden skymtar Lunds lasaretts parkeringshus.

Gravstenen på bilden har inga namn. Texten lyder

År 1875 bereddes här en sista fristad åt stoftet av män och kvinnor först jordade i gravkammare i Lunds domkyrka. Gravvården restes 1917.

Renovering av gravstenen

Gravstenen kommer eventuellt att renoveras. När jag gjorde lite efterforskningar kring Eberhard Rosén-Rosenblad fick jag hjälp av kyrkogårdschef Lars Borgström att lokalisera gravplatsen.

Kyrkogårdschefen Lars Borgström och författaren har inlett ett projekt för att renovera gravstenen.

Vi diskuterade också den K-märkta gravstenens dåliga skick och avsaknad av information om vilka den minner om. Vi beslutade att Lars Borgström skulle inlämna en skrivelse till Domkyrkorådet, om att få medel till att renovera stenen, samt på lämpligt sätt informera om den.

Eberhard Rosén-Rosenblads hustru, Ulrica von Hermansson 1724-1798, är en av de övriga personer som vilar här.

gravsten

Renovering av gravstenen

När vi vet mer i frågan, uppdateras denna sida.

 

Skapad: Senast ändrad:

Ett IDme (aj-di-mi) är en lagom lång berättelse om dig och ditt arbete. Länka till ditt IDme i dina mejl. Se jämförelse med visitkort och Linkedin.