Eberhard Rosén-Rosenblad, biografi

Eberhard Rosén-Rosenblad

Porträttet ovan hänger på [Biskopshuset] och är målat av Martin David Roth, som också har gjort ett porträtt av prästen och väckelsepredikanten [Henrik Schartau]. Detta porträtt, som hänger på Universitetsbiblioteket, är förlagan till statyn av Schartau vid Lunds domkyrka.

Martin David Roth, 1756-1805, var född i Lund, studerade på Konstakademin i Stockholm och var elev till Carl Gustaf Pilo. Prisbelönad porträttmålare och ritmästare vid Lunds universitet 1783.

Lunds universitetssjukhus

Lunds Universitetssjukhus räknar 1768 som sitt födelseår. Flera böcker har skrivits om dess historia. En av de senaste kom 1968 för att fira 200 års jubileet. Den heter Lasarettet i Lund 1768-1968 och är skriven av Alfred Flaum.

Diskussionerna hade pågått i decennier om finansiering av ett nytt sjukhus, hur många platser det skulle ha, var det skulle ligga och om det skulle kopplas till den utbildningen av nya medicinare.

Kristianstad var ett tag en alternativ placeringsort och medicinska fakulteten bullrade ibland om att den inte skulle medverka till finansieringen, om sjukhuset inte var till nytta för de nya läkar- studenterna.

En annan stridsfråga gällde var i Lund man skulle placera det nya sjukhuset eller som man ofta sa vid den tiden - ett nosocomium. Av grekiska nosos sjukdom och komizein vårda.

Lunds gator var på 1700-talet och en bra bit in på 1800-talet ofta att likna vid en våt leråker. Boskap drevs genom stan och svin sprang lösa. Några förslag förkastades då de ansågs vara besvärliga att nå - t ex nedre delen av Södergatan och det så kallade Plantagehuset vid Kävlingevägen. Man kom till slut överens om det Munckska huset vid Bredgatan.

Eberhard Rosén-Rosenblad satt på sin kammare och utarbetade förslag och kalkyler. I möten med representanter för städer, församlingar och de olika stånden presenterades utfästelser och debatterades.

I vår tid känns det märkligt att det skulle behöva vara så mycket prat, för att finansiera några få sjukhusplatser. Ett förslag om sex platser ansågs för dyrt och sjukhuset öppnade med 2 platser. Sex sjukplatser skulle kosta sammanlagt 3.490 rdr smt (riksdaler silvermynt).

Dagligt underhåll för sex personer
Inre och yttre medikamenter
Lön för lasarettets medicus och chirurgus
Lön för sjukvakterska och kokerska
Bränsle och ved för uppvärmning av tre rum
Till köksspisen
Inventariepersedlar och sängkläder

1.095 rdr smt
1.095 rdr smt
  500 rdr smt
  160 rdr smt
  240 rdr smt
  120 rdr smt
  100 rdr smt

S:a 3.490 rdr smt

Kort efter sjukhusets öppnande visade en kontroll, att där fanns tre patienter mot stipulerade 2. Ett tidigt fall av överbeläggning som då liksom nu togs upp till allvarlig diskussion i direktionen.

Rosén-Rosenblad fick göra en ny budget (eller stat som man sade på den tiden). Två sängplatser skulle enligt hans kalkyl kosta 1.357 daler och 16 silvermynt. Man prutade sedan på både snickarens, murarens och mathållarens ersättningar.

Kyrkoherdar, landshövdingar, hovjunkare, professorer, några baroner friherrar och grevar, rådmän, fabrikörer och höga militärer är bland de potentater som diskuterar och planerar.
Men det blivande USIL fick en av sina första kriser redan 1788 och man beslutade stänga sjukhuset. Det tog tre år innan man samlat medel och beslutskraft till en nystart.

Kanske man kan säga att sjukhuset sedan i olika omgångar drabbats av den svårbotade sjukdomen växtvärk. När författaren av dessa rader i början på 70-talet tillfälligt arbetade som konsult med budgetfrågor inom Malmöhus läns landsting, konstaterade ekonomichefen att verksamheten är så stor att den inte går att styra. Det gjorde ett visst intryck på ett ungt sinne.

Mer om Eberhard Rosén-Rosenblad

Han lär ha varit en god läkare och professor. I Lunds Weckoblad stod följande att läsa

...hans ädelmod sträcker sig så långt att han esomoftast låter kalla till sig nu en, nu en annan, stundom samtliga herrar som under hans uppsyn studera medicin för att undervisa dem, hur de skola inrätta sina studier, vilka böcker för dem äro nödvändiga. Han lämnar dem fullt tillträde till sitt bibliotek, rekommenderar dem hedrande och lönande förrättningar, underhjälper de torftigares svaga villkor ur sin egen kassa, vårdar sig på det ömmaste om deras förkovran och välgång.

I sin gärning som brunnsintendent och överläkare på Ramlösa brunn 1759-1795 tog han också emot patienter och lät många mindre bemedlade få vård utan ersättning.

Rosén-Rosenblad var en god botaniker och har bland annat skrivit en bok om ett 60-tal skånska växter, sorterat i linnéansk ordning.

Eberhard Rosén-Rosenblad gifte sig med Ulrika von Hermansson och hans bror Nils gifte sig med Ulrikas syster. Läs mer om släkten..

2010-5. Uppdaterad 2012-04-02 Dela