Falsterbobanan 100 år - 2004

homeIDstories.se vertical
Falsterbo station

Falsterbo station 1911

Falsterbobanan

I samband med att Falsterbobanan fyllde 100 år sommaren 2004 producerade Kulturföreningen Calluna en utställning om banan och dess historia. Utställningen visades i Falsterbo, Skanör, Höllviken och Vellinge samt under TeknikHobby 2004 på Tekniska museet i Malmö. Skriften "Tåget har gått!" kan köpas på biblioteken i Höllviken och Skanör, på ICA Toppen i Höllviken eller genom www.calluna.nu

Tåget kommer!

Redan 1886 hade Malmö-Trelleborgs järnväg (MTJ) anlagts med bl a Vellinge som en av stationerna på vägen. 1904 byggdes så en bibana från Vellinge till Skanör och Falsterbo (HSFJ). Stationshusen fick sin särpräglade stil av domkyrkoarkiteken Theodor Wåhlin som inspirerats av de medeltida kyrkornas Baltiska gotik.

Stationerna blev Åkeshög, Kungstorp, Fotevik, Ljunghusen, Skanör och Falsterbo.

Strandbaden 1929

Strandbaden 1928 - del av reklamposter

För att få banan lönsam, med mycket frakter och folk, sålde bolaget tomter för villabebyggelse och anlade Falsterbohus hotell. Hotellet upplevde en storhetstid under första världskriget och mellankrigsperioden, men då hade järnvägsbolaget redan sålt av sina intressen i hotellet. Det ansågs vara en allt för riskabel investering.

När Malmö-Kontinentens järnväg byggdes mellan Malmö och Trelleborg 1898 tog den en stor del av transporterna till kontinenten och dessutom all posttransport. Detta bolag hade satsat på en rakare sträckning och en kraftigare räls som tillät högra fart än MTJ.

HSFJ hade sin största inkomstkälla i Hököpinge sockerbruk som anlades 1892. Bettransporterna under höstkanpanjerna gav goda men ojämna inkomster.

Konkurs

1919 gick emellertid järnvägsbolaget i konkurs och man fick sätta in bussar mellan Falsterbo och Vellinge. Det tog fem år för konkursbolaget att hitta en lösning på finansieringen, men 1925 bildades ett nytt bolag med kommuner och företag som intressenter. Det var främst Sockerbolaget som, mot ensamrätt på bettransporter, lånade projektet pengar.

Nu lades den lilla stationen Åkeshög ner och man byggde istället en station i Höllviken dit dom inte fullt så rika – lärare, tjänstemän m fl hade råd att bosätta sig om sommaren.

Även här i Höllviken och Kämpinge byggdes hotell, restauranger och dansbanor som gav järnvägen inkomster. Här var det dock privata pengar som investerades i anläggningarna.

Skanörs station

Skanörs station invigninsdagen 1904

Särskilt lönsam var aldrig järnvägen, vinsten rörde sig om några hundralappar per år. Sockerbolaget köpte upp alla aktierna i både denna och flera andra järnvägar på Söderslätt. Därav namnet ”Betbanor”.

Söderslätt var ett av de järnvägstätaste områdena i Europa, bara slaget av några områden i Tyskland och Belgien.

Tåget går!

1943 köpte staten upp alla dessa järnvägar och moderniserade respektive lada ner dom. SJ hade också stor busstrafik som direkt konkurrerande med järnvägen, ofta gick tåg och buss parallellt med varandera.
1955 slopades Malmö Västra som utgångsläge för banan, det blev för stökigt med en järnväg rakt genom centrala Malmö.

Reklamposter från 1947

Reklamposter från 1947

Från Södervärn utgick sedan Badtågen. Det var Sveriges sista ordinarie ångtåg som varje söndag under sommaren fraktade tusentals badsugna Malmöbor till Höllviken och Falsterbos stränder – och detta till halva ordinarie priset.

Samma år satte man in rälsbussar på banan under vardagerna. Den ursprungliga sträckningen till Trelleborg lades ner 1960 och 1971 var det dags att fimpa hela Falsterbobanan.

Falsterbo station

Falsterbo station med rälsbuss 1970

Det var den tänkta motortrafikleden ut på Näset som var den direkta anledningen. Många protesterade över nedläggningen och vinkade av det sista tåget med sorg i hjärtat, men som en av stinsarna uttryckte det: ”Hade bara hälften av dom som klagar verkligen åkt med tåget, så hade det fått vara kvar”.

Undrar du över hur Vellinge-Skanör-Falsterbo Järnväg kunde förkortas HSFJ så beror det på att Vellinge den gången stavades Hvellinge.

Falsterbohus

Falsterbohus på 1980-talet

Det var festligt och fullsatt på dansbanorna under 20- 30- och 40-talet. 1928 satsade man pengar på Strandbaden. Här byggdes restaurang, dansbana och campingplats och till och med en ruschkana ute i vattnet (se bilden ovan), allt för att locka stadsbefolkningen i Malmö att spendera en dag eller två vid havet. Det var nämligen förbjudet att klä om på stranden vid Falsterbohus, så den blev förbehållen de bofasta villaägarna som hade badhytt eller kunde gå till badet.

Falsterbo station

Falsterbo station 1911

Reklamposter

Reklamposter från 1947

Skanörs station

Skanörs station invigningsdagen 1904

Reklam för Strandbaden

Reklam för Strandbaden 1928

Höllvikens station

Höllvikens station på 1950-talet

Falsterbo på 80-talet

Falsterbo 1980-talet

Falsterbo station

Falsterbo station med rälsbuss 1970

Skapad: Senast ändrad: