bar-mailer

Att bygga innovationsföretag är inte a Sunday walk in the park.

IDstories startade 1997

Det hela började med en önskan att lösa ett problem. Hur kan man lätt få veta mer om något intressant man läst om i en tidning?

Internet och webben fanns givetvis, men inte sökmotorer i den omfattning som finns idag. Dessutom är det stor skillnad på att LETA efter något och att få mer info om något man redan HITTAT.

Tanken växte fram på att utnyttja de mycket vanliga och välkända streckkoderna. Vid denna tidpunkt fanns inte mobiler som man kunde surfa på nätet med, utan lösningen blev ett koncept, där man scannade av en streckkod och automatiskt via SMS beställde mer information som e-post.

Eftersom man scannade en streckkod och fick mer info som e-post, fick företaget namnet Bar-Mail. (Barcode-Mail). Detta namn tvingades vi byta 2001, på grund av att det fanns en porrhemsida i USA med ett förväxlingsbart namn och att vi inte hade råd att köpa loss det. Vi försökte. Men det blev ett exempel på hur något som vi definitivt upplevde som ett problem, vändes till något bättre än det vi hade tidigare.

Namnbyte till IDstories i maj 2007

Från 2001 till maj 2007 hette företaget IDmessage AB. Det senaste 2 åren har vi alltmer utvecklat konceptet om olika typer av Stories. De har blivit mer relevant att tala om Stories än messages. Eftersom vi ger var och en av våra Stories ett ID, växte det fram en logik att företagets namn bättre skulle spegla vad vi gör och lite av hur vi gör det.

Vi refererar i fortsättningen till företaget under sitt nuvarande namn IDstories AB. Logiken bakom detta namn är att vi ger våra berättelser ett unikt ID. Från 2002 började vi kalla all merinformation för en mobil Story. I maj 2007 bytte vi det övergripande konceptet mobil Story till IDstory.

The BarMailer

I september 1997 träffade vi, i Raleigh North Carolina USA, högsta ledningen inom Ericsson Mobile Phones FoU avdelning. Innan dess hade vi lämnat in vår första patentansökan. Senare beviljad. Ericsson föreslog att vi skulle starta ett gemensamt bolag, men av flera skäl - som inte ska beröras här - tackade vi efter diskussioner i drygt ett halvt år nej till förslaget. Mycket stora bolag och mycket små bolag tänker och agerar olika. Mobile Phones gjorde 1997 en vinst på minst 7 miljarder SEK. FoU- ledningen och vi hade som mål att bygga in en streckkodsläsare i mobiltelefoner. Bl a i Lund gjorde FoU-avdelningen tekniska och ekonomiska kalkyler för att ta fram ett underlag för detta.

Sommaren 1997 flyttade IDstories (under namnet Bar-Mail) in i forskningsbyn [Ideon] i Lund. Vi stannade i 3 år och under den tiden tog vi fram en mobil streckkodsläsare. Vi döpte den till The BarMailer. Vi hade återigen kontakt med Ericsson Mobile Phones och blev bl a godkända som tredjepartsleverantör i samband med att vi visade och demonstrerade en fungerande BarMailer prototyp. En av fördelarna med detta, var bättre kontakt med komponentleverantörer och möjlighet att få med The BarMailer i Ericssons tillbehörsprogram.

Stiftelsen Svensk Industridesign, SVID, bidrog med en så kallad designcheck på 25.000 och detta plus det vi själv betalade, blev tack vare industridesignföretaget Zenith Design Group till en vacker och funktionell produkt. Vi hade sagt att den skulle ha en rund form, vara vacker och angivit funktionerna.

SVID hade med vår BarMailer på två bilder i sin årsredovisning för 1999.

barmailer Ericsson T28

The BarMailer

The BarMailer på en Ericsson T28

The BarMailer hade en display som syns på bilden. Genom att trycka på den blå knappen, kunde man ge varje scanning en förutbestämd e-postadress. 1 kanske var ens egen e-postadress, 2 en arbetskompis osv. The BarMailer hade eget batteri och när man hade gjort ett antal scanningar - max 100 - vred man lite på det svarta höljet och tryckte fast The BarMailer i en T28 (eller någon annan telefon med samma så kallade systembuss). Mobilen skickade sedan automatiskt ett SMS eller flera, till vår server som i sin tur skickade önskad information till rätt mottagare. Vi använde mobilen som transportör av informationsbeställningar.

IDstories gjorde själv designen för hårdvaran och erforderliga dataprogram.

IDstories presenterar sig första gången för omvärlden i februari 2000

Vi ställde ut på en grafisk mässa - On Demand - i Stockholm. Detta var första gången vi offentligt berättade om vår tjänst. Computer Sweden skrev om IDstories.

Symbol

På mässan visade vi också en applikation, där man kan kunde scanna en streckkod med en inbyggd streckkodsläsare i en Symbol PDA.

Via trådlöst WLAN överfördes automatiskt en beställning till vår server, som skickade ett meddelande (det vi idag kallar IDstory) till önskad e-postadress.

Inringat med rött syns ikonen som aktiverade IDstories- tjänsten.

C:a 2 år senare gjorde vi något liknande i en Palm Pilot.

Bluetooth

I september 1998 startades The Bluetooth Special Interest Group (SIG). Den har idag mer än 7.000 medlemsföretag. IDstories blev genom sin nära kontakt med Ericsson Mobile Phones ett av de 15 första medlemsföretagen.

Vi erfor ganska tidigt att flera stora tillverkare - läs Nokia - inte var intresserade av tillbehör som anslöts mekaniskt till en mobil. Genom att använda en generell radioteknologi som Bluetooth och ett standardiserat kommunikationsprotokoll, skulle en BarMailer II med Bluetooth kunna fungera med många fler modeller från fler tillverkare. Vägen framåt verkade ganska tydlig. En sådan modell kom dock inte längre än till ritbordet. Först skulle vi sälja och producera den första generationens BarMailer.

Det kan nämnas att vår första BarMailer hade IR-kommunikation inbyggt, för att kunna kommunicera på fler sätt än via mekanisk dockning.

Ericsson Mobile Phones sprang in i väggen och vi var också nära att fastna där

I februari 2000 fick vi vår första kommersiella order på 1.000 BarMailers från Ericsson. Denna utökades senare till 10.000 Bar-Mailers och vi började planera för ökande volymer. Men vid den tidpunkten hade mobilerna gått från att vara en lysande stjärna inom Ericsson, till att bli ett ökande och allt svartare hål. Ericsson stängde med kort varsel ett antal nyproduktsidéer. Och vi var tyvärr en av dessa. Långt senare kom vi att kalla det för lärorikt.

Som en parentes kan tilläggas, att vi inte delar den dominerande uppfattningen att Ericssons problem med mobiltelefonerna emanerade från dålig design av själva telefonerna. Det finns goda skäl att påstå, att de största och dyraste problemen fanns inom områdena teknik, produktion och logistik. Kanske var FoU-sidan lite väl tekniskt fokuserad.

Det tog en stund för oss och var inte helt problemfritt, att styra bort från det hotande klipprevet och hitta en ny kurs. Ericsson föreslog vid något tillfälle att vi skulle börja samarbeta med ett annat företag - med en delvis likartad produkt - som man investerat i. Det kändes inte som en bra väg, vilket besannades när den firman senare gick i konkurs efter att ha förlorat många tiotals miljoner. Vi fick under resan med Ericsson en intressant inblick i Ericsson Mobile Phones, men det är en annan historia.

2001 kontaktades vi av en direktör på hög nivå i Ericssons moderbolag, som ville att Ericsson skulle köpa in sig i IDstories. Med mycket pengar och i en beslutsprocess från start till mål på c:a 10 dagar. Vi blev muntligen överens om villkoren och skrev på ett 2-årigt sekretessavtal, men en vecka senare drog sig Ericsson ur affären utan förklaring. även denna affär kom vi senare att kalla för en del i vår inlärning. Vi lärde dock känna många kunniga och bra personer på Ericsson.

Fokusering på informationstjänsten

Det är inte ovanligt att funktioner, som senare integreras i en mobil, börjar som ett fristående tillbehör. Genom Ericssons svåra problem, hade vi tappat den tidslucka som fanns för en fristående läsare. Det var dags för IDstories att sluta försöka designa och tillverka hårdvara. Och fokusera på att skapa en tjänst som på flera olika sätt kunde hjälpa till att lösa de problem vi såg från början.

Redan i vår första patentansökan hade vi speciellt täckt in fångandet av ett ID via RFID (Vi har ett registrerat varumärke Catch an ID®). Vi har löpande följt denna tekniska utveckling och denna teknik, i en något utvecklad form, håller nu (2007) på att börja säljas till konsumenter under namnet NFC.

Serverplattform och webb

Ett av delprojekten i samtalen med Ericsson 1997, var att vi tillsammans skulle bygga en serverplattform för tjänsten. Inom Mobile Phones fanns vid den tidpunkten inte den typen av kompetens. När diskussionerna med Mobile Phones avbröts, beslutade vi att själv bygga en serverplattform. Den första versionen skrevs i språket Perl. Vi har senare bytt både språk och i grunden gjort om vår tekniska plattform. Denna utvecklas löpande.

Vi ansåg också att det var viktigt att skapa en hemsida, som både presenterade en del av de förändringar vi såg inom teknik- och tjänsteområdet, vilka kunde intressera många, och vår mobila tjänst.

Kontakt med teleoperatörer

I Japan hade teleoperatören NTT DoCoMo haft stora framgångar med att lansera många nya mobila tjänster i samarbete med fristående företag. Runt 98-99 såg vi en teleoperatör som en tänkbar partner och vi kontaktade Telia Mobile AB, med vilka vi också tecknade ett Letter of Intent i april 1999. Inledningen var ..."This letter of intent is written to confirm that both parties think that we have mutual commercial interests in establishing the Bar-Mail service on the market....."

NTT DoCoMo tog c:a 9% av de mobila tjänsternas intäkt, vilket gav utrymme för utvecklare att skapa många nya tjänster. I Sverige ansåg nog samtliga tjänsteutvecklare att Telia inte erbjöd rimliga villkor.

Vår relation med Telia Mobile rann ut i sanden, vilket delvis berodde på personbyte och säkert också på den stora IT-bubblan runt 2000. Vi tog inte detta så allvarligt, eftersom vi i minskande omfattning såg en teleoperatör som en väsentlig partner. Dessa var också mycket fokuserade på kortsiktiga produkter och gillade tjänster som till exempel horoskop, ringsignaler och spel.

Internationell serviceplattform

År 2000 inledde vi en kontakt med det då finska företaget Sonera SmartTrust, som utvecklade och internationellt sålde tekniska plattformer till mobiloperatörer.

SIM-card

En av SmartTrust produkter hette Wireless Internet Gateway (WIG) och tanken var att IDstories-tjänsten skulle integreras i denna plattform.

SIM-kort

I september 2001 sände SmartTrust ut en pressrelease om samarbete med IDstories. Vi blev en så kallad Application Partner.

idmessage

År 2002 ställde vi ut i SmartTrusts monter på den stora GSM-world mässan i Cannes. Vi visade där också, hur IDstories-tjänsten fanns som ett förval i en Nokiatelefon med vårt SIM-kort.

Klickade man på IDstories, fick man upp en meny med möjlighet att beställa/sända det vi idag kallar IDstories.

Bilden visar en Nokia 7650

Nokia och nominering till nordiskt museipris för digitala och mobila tjänster

År 2003 blev vi kontaktade av ledningen i Nokia New Ventures Organisation (NVO) i Helsingfors. Dom kom till Malmö och berättade att de delade vår uppfattning om behovet och värdet i att möjliggöra smarta broar mellan den fysiska och den digitala världen. Vi diskuterade en del möjliga samarbetsområden.

NVO höll på att bygga upp ett nytt affärsområde och vi fick tidigt se en mobil som kunde läsa ett RFID-chip. år 2004 nominerades IDstories (IDmessage) till ett nordiskt museipris - the NODEM award - och [på Moderna museet i Helsingfors visade vi i samarbete med Nokia FoU] en mobil som fångade ett ID via en RFID-läsare i en Nokiamobil och ett ID som var programmerat in i ett RFID-chip. Denna uppkoppling skedde inte via SIM-kortet som ovan, utan genom att ett program i mobilen, som vi gjort, kommunicerade med en IDstories server. IDstoryn från Helsingfors delades ut som trycksak och är i sin digitala version något uppdaterad.

Nokia tog ett steg vidare i sin utveckling, genom att i januari 2007 presentera en ny mobil med inbyggd NFC-funktionalitet. Eftersom IDstories-tjänsten har både en Hitta i verkligheten funktion och en Hitta/sända funktion via Internet , valde vi att efter Nodem mest förbättra själva den digitala och mobila delen av tjänsten. Den första delen inväntar bl a viss standardisering av NFC, som görs av globala aktörer.

Tjänsteutveckling

I februari 2005 nominerades IDstories (IDmessage) till patentföretaget Albihns Innovationspris. (Företaget heter idag Zazzo). Vi blev besegrade på mållinjen, av ett företag som utvecklat en livräddande hjärtpump. Det året gick IDstories utveckling egentligen lite på halvfart bl a beroende på ett stort managementkonsultuppdrag. Vi lade också grunden till den presentation av tjänsten, som man idag ser på denna hemsida. Och fick ett antal nya kunder, som gav oss bra synpunkter på förbättring av tjänsten. Samarbetet med Europas i dag största energiföretag E.ON ska nämnas speciellt.

Vi har en liten svaghet för konceptuellt tänkande och har formulerat vår tjänsteplattform i vad vi kallar Situation-Based Strategies [SBS]. Ur detta användarperspektiv, arbetar vi nu med att göra tjänsten mer känd och använd.

2010 och 2014

2011 anställde IDstories en ny systemugtvecklare (t o m 2014) och vi skrev om hela vår tekniska plattform i Microsofts .net miljö. Ett antal nya funktioner har tillkommit och fler är på väg ut. Stortelling har blivit enormt mycket mer använt i marknadsföring de senaste åren.

Nya IDstories tillkommer löpande.

Timing is everything

Det finns ett antal relativt korta tidsperioder då ett litet företag kan fånga en ny våg och följa med uppåt. Om man av någon anledningar inte finner den optimala timingen måste man definiera om sina produkter, tjänster och affärsmodell. IDstories var mycket nära att lyfta med Ericsson och senare Nokia. Vi lyckades överleva en övergång från att producera hårdvara (The BarMailer) till att ha skapat en generell tjänsteplattform. Idag är vårt mål att använda denna för våra egna IDstories och att använda NFC på IDskyltar för att förverkliga delar av vår ursprungsfunktion.

Skriv din egen berättelse Gratis via IDme.

Ett IDme har fokus på ditt NUVARANDE arbete.

Senast uppdaterad augusti 2015