|
|||
Bildning - ett medel mot snäv yrkesinriktning |
|||
|
Med bildning förhåller det sig ungefär som med Grönköpings Veckoblads gamla definition av Kants filosofiska begrepp Das Ding an sich: ”Ett i luften fritt svävande ingenting fast upp-och-nervänt och något mindre”. Alla vet att begreppet är mångtydigt och svårfångat. Ändå känner vi igen en bildad person när vi ser en. |
|||
|
När Högskoleverket valt Bildning som ett tema för särskilda insatser under det närmaste året är syftet inte att fastställa någon slags normaldefinition på en luftig abstraktion. Avsikten är snarare att lyfta fram olika perspektiv på det som alltid måste vara ett av den högre utbildningens mål: att bidra till breda kunskaper, ett kritiskt förhållningssätt, en analytisk förmåga och en omvärldsorientering som förhindrar ämneschauvinism och snäv yrkesinriktning. Alla som studerat universitetens historia vet att balansen mellan generell bildning och yrkesinriktning varit en stor diskussionsfråga under de senaste tvåhundra åren. Den är fortfarande lika aktuell, också i ett internationellt perspektiv. I oktober förra året skickade Association of American Universities and Colleges ut en appell till de amerikanska universiteten om en förstärkt roll för de värden som ”liberal education” står för. Motiveringen var läget efter händelserna den 11 september. Man pekade på att det som skett verkligen aktualiserat några av de grundläggande mål som den högre utbildningen skall sträva efter:
|
De amerikanska universiteten är inte ensamma om denna insikt. I Frankrike har utbildningsminister Jack Lang tagit initiativ som syftar till att stärka kulturens och bildningens roll i högskolan. I Kanada har universitetens gemensamma organisation pläderat för studiegångar som kombinerar humaniora med teknik och naturvetenskap. Det är viktigt att anknyta till denna internationella debatt. Men från Högskoleverkets sida vill vi framför allt verka för att ta tillvara tankar och idéer som redan finns på den svenska scenen. En inventering av lokala initiativ håller nu på att sammanställas och spridas. En essäpristävling kommer att utlysas. En paroll som framförts från studenthåll är ”kultivera campus!” Det är en viktig maning. Vad kan studenterna själva göra för att hålla bildningsperspektivet levande? Kan den viktiga kulturella och intellektuella roll som studentföreningar spelade för 40–50 år sedan återupplivas? Andra frågeställningar som är intressanta att ta upp kan gälla begränsningen i våra kulturella perspektiv: Vad vet vi om historia och samtid i stora länder som Ryssland och Kina? Är Pythagoras sats viktig också för humanister? Vilken roll spelar språkkunskaper för bildningen? Det finns mängder med saker att lyfta fram i en sådan breddad diskussion. Förhoppningsvis kommer krönikorna i Nyheter & Debatt under året att bidra till nya infallsvinklar på ett ämne som är en central del av högskolans uppdrag. Torsten Kälvemark Högskoleverket 08-563 087 71 torsten.kalvemark@hsv.se |