Ideon i Lund

homeIDstories.se vertical
ideon

Ideon i Lund

Ideon

Forskningsbyn Ideon firade nyligen 30 år och har har en historia som är lika äventyrsfylld och personberoende som de bästa Ideonföretagens. Mer om Ideons historia plus

Ideon är i första hand ett stort fastighetsföretag som positionerat sig som ett innovationscentrum i gränslandet mellan universitet och näringsliv. Forskningsbyn Ideon är det varumärke och den paraplyorganisation som arbetar för att på flera sätt stärka innovationsprofilen och attrahera hyresgäster.

Denna IDstory handlar om tre aspekter på IDeon;

Fastighetsbolaget

Sedan juli 2013 ägs fastigheterna som omfattar c:a 120.000 kvadratmeter av den börsnoterade fastighetskoncernen Wihlborgs. Såväl Ikea - genom Ikano Fastigheter AB som Lunds universitet och Erik Penser är bland de tidigare ägarna.

Fastighetsbolaget hade i mars 2014 c:a 25 lediga lokaler på Ideon. Det finns en serviceorganisation för IT, reception och konferens med mera.

Varumärket Ideon - vilka har nytta av det?

Några av de naturliga intressenterna är fastighetsbolagets ägare, Lunds kommun, Lunds universitet och företagen på Ideon.

Varumärket Ideon ägs av stiftelsen SUN (en akronym bildad av Samverkan Universitet Näringsliv). Det är troligen de tre förstnämnda som mest arbetar med att profilera och stärka varumärket Ideon. En artikel i Sydsvenskan i augusti 2006 handlade om en rapport som sa, att Ideon har otydliga mål, oklar strategi och bristande omsorg om varumärket .. Framför allt det en osäkerhet kring vad Ideon "egentligen" står för. Ideonledningen svarade att det fanns fog för kritiken och utlovade förbättringar. Mycket har hänt sedan dess.

Kunder viktigare än att vara på Ideon

För en del av Ideonbolagen finns säkert en viss geografisk nätverksvinst. Jag har upplevt detta själv då IDstories, som var ett av [ pionjärföretagen inom IoT ] Internet of Things, hade kontor och labb på Ideon mellan 1998 - 2001. Vi hette då Bar-Mail och hade bland annat Ericsson Mobile Communications som kund. Vi utvecklade en streckodsläsare för mobiltelefoner och hade några egna patent i en global informationstjänst.

Jag upplevde redan då, att det var mycket mera värt att säga att Ericsson var kund, än att säga att vi hade utvecklingskontor på Ideon. Jag har senare ställt frågan till många olika personer; vad är viktigast - att hänvisa till en Ideonlokalisering eller till att man har en eller flera kända kunder. Alla svarar att kundreferensen är i särklass viktigast.

Under senare år har alltmer vikt fästs vid att unga bolag får kunder så tidigt som möjligt. Detta kan avläsas i koncept som MVP - Minimum Viable Product och lean start-ups som Eric Ries skriver om. Min uppfatning är att de unga bolagen troligen har mindre nytta av varumärket Ideon, än vad som sägs och än vad de ofta själva tror. Att visa upp kommersiella framgångar, om än små, är mycket viktigare.

ideonskylt

I bakgrunden före detta AstraZeneca

Ideons historia

Stanford Research park startade 1951. 1983 invigdes Ideon, ofta kallad Forskningsbyn Ideon. De första 30 åren händer inget på "parkfronten" i Sverige , men så gör slumpen att kemiprofessorn Sture Forsén 1981 läser en artikel i Financial Times 5 juni 1981 om en ny forskarby i England The case for another science park. Den första i England hade startat 1973. Han inser att detta också borde vara något för Sverige och Lund.

I november 1981 hade universitetet en policydag och här framförde Forsén tanken på en forskningspark i Lund. Bollen var i rullning, men det var många turer innan spaden nådde jordytan.

Ideon

Tycker du att historien är intressant och vill du få lite inblick i hur näringsliv, universitet, politik och politiker hanterade detta nya projekt, läs boken Idén om Ideon - en forskningsby blir till. Den är skriven av professorn och f d rektorn vid Lunds universitet Håkan Westling och är utgiven som Lunds universitetshistoriska sällskaps årsskrift 2001.

Landshövding Nils Hörjel är en av Ideons centrala barnmorskor. Han får bland annat med finansminister Kjell-Olof Feldt, på att IKEA ska få loss inlåsta investeringsfonder på 120 miljoner, till ett fastighetsbolag på det som ska komma att heta Ideon. Länsrådet Lennart Linder-Aronsson och i, boken kallad arbetshästen, Sven-Thore Holm (under fler år VD på Teknikbrostiftelsen i Lund - idag Teknopol var andra medskapare av Ideon.

Om forskningsparker och välfärd i framtiden

Marie Löwegren disputerade 2003 på en avhandling om vilken nytta som företagen i en forskningspark har av sin lokalisering där. Svaret verkar vara, att de med grönast ledare har mest nytta av forskningsparkens rådgivande stödresurser, medan management med större erfarenhet inte har samma nytta av dessa.

I en artikel i tidningen ESBRI säger Marie Löwegren också att vi i Sverige endast har 3-4 egentliga forskningsparker. Flera av de som gör anspråk på att vara en sådan, är i grunden huvudsakligen företagshotell.

Från Frö till Omvandling

frömodell

Frömodellen räcker inte

I Sverige finns ett stort antal aktörer inom det som ofta kallas det offentliga innovationssystemet. En av de bärande tankeodellerna är att unga bolag - oftast från universitet och högskolor - via t e x Ideon och andra forskningsparker, ska växa sig stora och skapa många nya jobb som bidrar till ökad välfärd.

Det finns för få studier som har studerat den modell - som jag kallar Frömodellen. Det är endast ett fåtal företag på forskningsparker som blir stora och min uppfattning är att Frömodellen skapar väsentligt mycket mindre framtida välfärd, om än det är utmärkt att forskningsparker finns, än vad en Omvandlingsmodell ger.

Min uppfattning är att det svenska innovationssystemet behöver en dos innovation.

Skapad: Senast ändrad: