Kulturhuvudstad 2014, erfarenheter och strategi

Erfarenheter och strategi - Kulturhuvudstad 2014

Erfarenheter från tidigare kulturhuvudstäder

Mot bakgrund av att evenemanget startade 1985, finns idag mycket att lära av andra. Hur och vad man ska lära av andra, är vare sig lätt att veta eller att sedan föra in det i sin egen process.

En bra startpunkt är den omfattande studie som den belgiska konsultfirman Palmer/Rae år 2004 gjorde på uppdrag av EU. Sida för nerladdning av   " Rapporten Study on the European Cities and Capitals of Culture and the European Cultural Months (1995-2004)".
Del 1 omfattar 235 sidor och del 2 387 sidor.

Andra slutsatser (min övesättning och sammanfattning)

• Mycket få gjorde någon oberoende utvärdering av kulturårets investeringar. Man anser detta förvånande bland annat mot bakgrund av att projektbudgetarna i genomsnitt varit till 78% finansierade av allmänna medel och att den genomsnittliga kostnaden /investeringen över en 10-års period varit c:a 330 miljoner SEK. (Man undrar hur detta är räknat).
   
• Det vanligaste rådet från de som intervjuats (personer från 19 tidigare kulturhuvustäder), är att fokusera på de långsiktiga målen. I eftertankens kranka blekhet (för att citera Shakespeare) önskade många, att de hade fokuserat på färre projekt och arbetat med att höja kvaliteten på dessa, för att nå bättre genomslag. Här saknade många strategier för detta långsiktiga arbete.
   
• Trots cyniska röster, är det miljarder euros som har investerats i kulturprojekt av många slag. Även om många i första hand ser de investeringar som gjorts i byggnader och annan fysisk infrastruktur, är det kanske inom värdeområdet som den största nyttan skapats. Många människor har fått en annan syn på kultur, sin egen förmåga, det europeiska kulturella arvet med mera. Det har skapats nätverk mellan människor och nya konstnärliga och kulturella skapelser har tillkommit. Kanske detta är viktigare än projekt som invigs genom att en politiker klipper av ett invigningssnöre.
   
• Tyvärr användes i många städer Kulturhuvudstadsutmärkelsen mest för att marknadsföra den egna staden på den internationella arenan. Man understryker vikten av att projektet
  är integrerat i stadens långsiktiga kulturstrategi och andra utvecklingsaktiviteter i staden.
   
• Man kan välja mellan att se evenemanget som en Händelse eller som en Process. De största resultaten får man om man ser projektet som en process. Det är bra med ett övergripande tema.

Min analys - några tidiga anteckningar