Historiska personer:
Koleraepidemin i Landskrona 1853
I mitten av 1800-talet var Borstahusen ett litet fiskeläge med c:a 400 innevånare strax norr om Landskrona. I september 1853 kom den ökände dräparen kolera till byn. En fjärdedel insjuknade och 31 personer dog. I oktober dog ingen.
Vad hände och vad visste man om kolera vid denna tid?
|
|
Kolera morbus - asiatisk kolera
Kolera var i mitten av 1800-talet en fruktad sjukdom, som ledde till snabb och bevärlig död. Den kallades ofta för asiatisk kolera, eftersom den i flera vågor spreds från Indien. De sjuke fick våldsamma diarréer, muskelspasmer, ögonen verkade sjunka in i ögonhålorna och huden blev mörkblå. En person kunde känna lite illamående på morgonen, för att dö innan nästa dags gryning.
Sjukdomen drabbade t ex England kring 1830 med c:a 22.000 dödsfall, kring 1848 med c:a 52.000 dödsfall och kring 1866 med c:a 2.200 dödsfall. Mellan 1834 och 1874 rapporterades 11 epidemier med kolera i Sverige och totalt dog under dessa c:a 37 000 personer.
|
Vård av de kolerasjuka
I Åke Jönsson bok om Landskronas historia finns ett kapitel om Koleran i Borstahusen.
Där berättas att ingen av stadens läkare ansåg sig ha tid att sköta de kolerasjuka. Vården fick skötas av veterinär-läkaren Schultz, som lär har gjort det outtröttlig nit och omsorg. Senare övertogs vårdansvaret av läkarkandidaten Alfred Jönsson, som senare fick 100 riksdaler extra i lön för sin insats.
Borstahusen var under flera veckor satt i karantän och så var också Landskrona. På Gamla kyrkogården i Malmö är [tre kolera- läkare] begravda som dog 1850-1853. |
|
Gravstenen
På oläsbart avstånd från närmsta gång, finns en lite vittrad minnessten över de 31 personer som dog i koleran 1853. 18-åriga Inger var den sista som dog.
Idag kan stenen också minna om den fasa som även överlevande och osmittade kände när de stod inför denna okända farsot.
Det var vanligt i Europa att de döda inte fick begravas bland andra, utan avvisades till en egen plats. De döda i Borstahusen begravdes så nära stranden, att de frilades av vågorna några decennier senare. 1896 fick de sin sista vila på Landskrona kyrkogård. Se stenen... |
|
|
|
|
Farliga västliga vindar
Landskrona Sundhets-collegii skrev i en rapport om koleran i Borstahusen att dagar med vestliga vindar och nordvestliga vindar (sjövindar) alltid visade största antalet insjuknade.
Om vi bortser ifrån att det nästan alltid blåser västliga vindar i Landskrona, säger dessa rader något viktigt om hur man på den tiden betraktade kolera. I mitten av 1800-talet hade man ingen aning om hur kolera spreds, hur man skulle förhindra den eller hur den kunde botas.
Läs mer, om den långa striden om förklaringen till kolerans uppkomst och spridning...
|
|