Kolera i Landskrona, striden om orsakerna bakom kolera

Bokomslag_On_cholera

John Snow 1813-1858, räknas som en av världens mest framstående läkare. Han var nydanare inom anestesiologi (narkos) och bevisade kolerans smitt- vägar. 1849 utkom hans verk On the mode of communication of cholera.

Kolera via dålig luft eller dåligt vatten

Under 1800-talets början och vid den tid när fiskarfamiljerna dog i Borstahusen i Landskrona, var dålig luft den helt dominerande förklaringen till kolerans uppkomst och spridning. I luften fanns dåliga ämnen - miasmata - och dessa överfördes via vindarna till nya sjukdomsoffer.

Miasmatismen var utbredd i Europa redan under medeltiden och var så självklar för den medicinska vetenskapen i mitten av 1800-talet, att konkurrerande teorier för att förklara kolerans uppkomst bemöttes med kompakt ointresse och förnekande.

Florence Nightingale, som idag är en sorts sinnebild för den goda sjuksköterskan, var bara en av många som i det längsta vägrade överge sin tro på miasmatismen. Ledamöterna i de många kommittéer som tillsattes i England för att lösa koleraproblemet, var övertygade miasmatiker.

Många av de mest drabbade levde i en obeskrivlig misär, och man kan ganska lätt förstå att många trodde att koleran uppstod i dessa illaluktande och osanitära miljöer.

John_Snow

John Snow

John Snow började sin läkar- och forskarbana med att kartlägga hur eter kunde användas som bedövningsmedel vid kirurgiska ingrepp och födslar. Han provade ofta på sig själv. Han uppfann en egen apparat för att administrera (dosera) eter och drygade ibland ut sin privatpraktikerlön med att ta med sig apparaten till olika sjukhus i London. Hans mest kända patient var drottning Viktoria som 1853 hade tillkallat honom vid födseln av sitt åttonde barn (prins Leopold) och sitt nionde barn (prinsessan Beatrice). Detta betydde mycket för synen på smärtlindring vid födslar.

John Snow arbetade först med att förstå användningen eter och senare kloroform. Men de återkommande utbrotten av kolera, fick honom att fundera över hur denna farsot spreds. Han visste inte vad som orsakade själva sjukdomen, utan koncentrerade sig på att försöka förstå hur den spreds. Idag skulle vi säga att han var epidemiolog.

I sitt verk On the Mode of communication of cholera, visade han att kolera spreds via vattnet. Han kartlade bland annat, varifrån varje drabbat hushåll vid Broad Street i London hämtat sitt vatten. Idag är det en berömd händelse hur lyckades övertyga myndigheterna om att ta bort handtaget vid vattenpumpen på Broad Street. Nog inte för att de trodde på honom, utan för att de inte hade någon annan idé om vad som behövde göras.

John Snows bevis för att kolera spreds via vatten tog lång tid att etablera som sanning. Den välkända medicinska tidskriften The Lancet förteg eller ironiserade över hans koleraforskning. Idag erkänns hans pionjärgärning av alla. (Det kommer en särskild IDstory om John Snow).

Filippo_Pacini

Filippo Pacini, 1812-1883, var från början anatom, men den stora koleraepidemin i Florens runt 1845, fick honom att börja leta efter orsaken till kolerans uppkomst.

När John Snow vandrade runt bland husen på Londons gator och samlade in statistik över vattenkällorna, satt Pacini i sitt laboratorium och tittade i sitt mikroskop efter den agens (bacill/bakterie/virus) som orsakade kolera.

Mikroskop

Han hittade vad som, sedan 1966, kallas Vibrio cholerae Pacini 1854. Hans upptäckt glömdes bort och koleravibrionen upptäcktes på nytt 1883 av den tyske forskaren Robert Koch. Den heter vibrion, för att bacillen verkar vibrera, sedd i ett mikroskop.

koleravibrion

Världens första bild på en kolerabakterie

Att bota kolera

Idag är det lätt att bota kolera. De allra flesta blir friska genom att de rehydreras dvs. får hjälp att återfå vätskebalansen. Endast de värsta fallen 1-2% kräver antibiotika. Forskning som bland annat publicerats i The Lancet 2005, visar att det räcker med en singeldos ciproflaxin för kolera hos barn.

Kolera förekommer knappast längre i Europa och Amerika. I Afrika och Asien dör troligen många tiotusentals personer årligen i kolera. Se världshälsorganisationen WHO.

2007-3. Ändrad 2013-02-25