Sigurd Lewerentz, i Malmö

Service

• « Föregående
• 1
• 2
• 3
• [4]
• 5
• 6
• 7
• Nästa »

Sigurd Lewerentz Om man vill veta mer om Östra kyrkogårdens "chefsarkitekt" Sigurd Lewerentz finns det två bra vägar. Den ena är att besöka några av hans verk och den andra att läsa Janne Ahlins bok "Sigurd Lewerentz - arkitekt". Den är en utmärkt ciceron i en märklig mans levnadsbana och verksamhet och har en gedigen kronologi över projekt och personinformation. Tyvärr är den svårfunnen och borde ges ut i nytryck, gärna med ett nytt förord av författaren. Det borde kanske också skrivas en annan bok om Sigurd Lewerentz. En samlingsvolym där hans liv och verk belyses från olika håll.

		Lewerentz gravplats Hans sista vilorum är nästan osynligt i ett verk som har stor synlighet. Som ett sista tecken på att detaljen får sin kraft i helheten. Jag finns här, men höj blicken. Vandra runt.
Denna lilla vita signal från en plats under gräset har ofta en röd hatt. Hittade den en dag några meter bort, kanske ditförd av en gräsklippningsmaskin och en vindpust. Nu är den på plats igen. Foto: J. Schlasberg

Levnadsbana I en berättelse om Östra kyrkogården är det naturligt att lyfta fram den person som inte bara vann en arkitekttävling 1927 om Malmös nya östra kyrkogård, utan också ägnade sig åt dess utformning under närmare 40 år. Sigurd Lewerentz föddes i Norrland 1885, året efter en annan berömd outsider och före-sin-tid-person; konstnären och modernisten [GAN Gösta Adrian-Nilsson]. Bägge avled i Lund. Lewerentz blev 90 år. Ibland omtalas också Lewerentz som modernist, men det kan diskuteras. Min uppfattning är att hans radikalism är för privat, för inåtvänd för att rymmas i den optimistiska framtidstro som modernismen stod för. Hans färgskala från Stockholmsutställningen 1930 dämpas med åren och han väljer en egen väg. När han 77 år gammal får uppdraget att rita en kyrka i Klippan blir det som en privat dialog mellan två skapare, där den enes språk är tegel och den andres diktverk, myter och religiösa tecken.

Lewerentz sista bostad Hans sista bostad var en lika märklig som anspråkslös "svart låda" på c:a 45 kvadratmeter, ritad av Klas Anshelm. På utsidan är den täckt av samma svarta kvadratiska fält som Blomsterbutiken på Östra kyrkogården. Ljuset kommer från några få takgluggar, inga fönster och en smal glasad dörr mot trädgården. Den finns kvar om än något utbyggd och att se denna bostad samtidigt som man reflekterar över S:t Petri kyrka i Klippan och Östra kyrkogården skapar en spännvidd som är svår att få grepp om.

		Lewerentz - en företagare 1929 startade Sigurd Lewerentz företaget Idesta. Fabriken låg i Eskilstuna och på översta våningen bodde familjen - hustrun Edith f. Engblad och 3 barn. Han hade varit verksam i företaget i närmare 30 år när han 1956 lämnade över stafetten till sin son Carl Lewerentz, som 1984 säljer företaget.
Namnet Idesta kommer från latinets id est = det är. En gissning är att Lewerentz ville säga "This is it, vi kan det här". Efter en rad ägarbyten ingår det ursprungliga IDesta sedan 2000 i en privat företagsgrupp ägd av en familj Wahlström. På företaget hemsida finns en historik som är intressant att ta del av. Idesta utvecklade och tillverkade fönsterbeslag och dörr- och fönsterpartier i metall och glas. Därav den blänkande bilden, som är ett utsnitt från en aktuell broschyr. En av företagets leverantörer är metallgrossisten Bröderna Edstrand. För Knut och Oda Edstrand ritade Sigurd Lewerentz 1933-36 denna sommarvilla i Falsterbo. Enligt Janne Ahlins bok var Sigurd Lewerentz nog ingen lätt person att arbeta för. Han var lynnig och den i perioder 30 personer stora personalen tvekade aldrig om vem som bestämde. Ibland talar vi om framgångsrika företag skapade av invandrare - t ex Herbert Felix och Salvatore Grimaldi, men min reflektion är att man skulle kunna kalla Idesta för skapat av en utvandrare. Om än en sådan i sitt eget land, när han besviken och tagen av det motstånd hans arkitektgärning mött reser till ett "annat land" - fabrikör i Eskilstuna. Det är märkligt att företaget överlevde och finns kvar än idag.

		Sankt Petri kyrkan i Klippan Efter att Sigurd Lewerentz överlämnat Idesta till sin son ägnade han mer tid åt arkitekturen. Han deltar i flera tävlingar, men ofta utan framgång. 1956-60 arbetar han med Markuskyrkan i Björkhagen, Stockholm som räknas som ett av hans största verk. Här använder Lewerentz för första gången karmlösa fönster som sattes på plats med en svart fogmassa och ett markerat vinkelbeslag. Lamporna vid S:t Petri böjer sig 15 grader i vördnad inför Gud. Arkitekturen i är fylld av referenser och symbolik.
Foto: Anders Clausson - Se bilder i stort format
Den korta del i en kort berättelse önskar mer inspirera till besök och studier än göra anspråk på att vara ett porträtt av en man som var ganska tystlåten av sig, såväl i ord som i skrift, och som bland annat byggde sakrala rum där form och ljus presenterade och ökade tystnaden. Allt för att öppna dörrar till andra dialoger och känslor. Arkitekter har sina verktyg för att nå reflektiv tystnad. En målare som Mark Rothko eller Anselm Kiefer som 2010 ställde ut på Louisiana når i en del verk samma tystnad längs sina vägar. Det finns en aspekt till på Lewerentz kyrkobyggnader som borde vara mer tillgänglig; hur ser präster, teologer och kyrkbesökare på hans verk. I sin doktorsavhandling Adversus populum - länken ger en sammanfattning på engelska - har Lars Ridderstedt ett teologiskt perspektiv. På denna sida om Sankt Petri kyrka står om altaret att "Prästen står vid nattvardsfirande bakom altaret vänd mot församlingen ("versus populum"). Titeln Adversus populum syftar på något helt annat, nämligen att L R anser att Lewerentz och hans kollega Peter Celsing vände sig bort från (adversus) samtidens nyttofixering, sociala ingenjörskonst och utopism. Högkyrklighetens betoning av kyrkobyggnaden blev en del i Lewerentz verk.

Mer om Sankt Petri kyrka i Klippan En stor grupp spanska tegelproducenter beslöt 2008 att de skulle dela ut ett stort europeiskt arkitekturpris. Det döptes till "Klippan Award" och delades ut första gången i Klippan år 2008. Och delas kanske ut 2011. Namn och plats är valda för att hedra Sigurd Lewerentz. Man har som sin logga valt bilden till höger. Formen är lånad av en annan mycket berömd och snillrik skandinav - Piet Hein. En av hans mycket kända dikter (gruks) är Lille kat, lille kat, lille kat på vejen. Hvis er du, hvis er du? -Jeg er sgu min egen.
Jag har ännu inte sett en bild där Sigurd Lewerentz ler, så Piet Hein får via sin lekfullhet porträttera hans allvars ljusa men dolda sida.

Mer information

Janne Ahlin, Sigurd Lewerentz - architect, 1987 Heliga rum, SvD nov 2008		Lars Ridderstedt, Adversus Populum, 1998 Sankt Petri Kyrka
Sept/nov. 2010 har/hade Chalmers i Göteborg (där Lewerentz tog sin grundexamen som arkitekt 1908) en utställning om honom. Där finns också en Pdf. med förteckning av några centrala verk och en inledning.