Sigurd Lewerentz Blomsterkiosk i Malmö

Service

• « Föregående
• 1
• 2
• 3
• 4
• [5]
• 6
• 7
• Nästa »

Sigurd Lewerentz Blomsterkiosk och blomsteraffär Många människor kommer hit för att handla blommor och hedra och pryda sina anhörigas gravplatser. Det drivs en kommersiell blomsteraffär. Färre, men många kommer från andra länder i världen för att se och fysiskt ta på en byggnad med ikonstatus i arkitektvärlden. Det är inte helt lätt att förena dessa perspektiv och historiken och motsättningen fångas i kameror, studeras och kommenteras. De två bilderna nedan visar den ursprungliga byggnaden från 1970.

Foto: Karl-Erik Osson Snogeröd

Blomsteraffär Jag börjar med namnet. Arkitektpersoner har förkärlek för att kalla byggnaden för en blomsterkiosk. Kanske för att detta omoderna ord - vem talar idag t ex om viktualiehandel - mer för tankarna till själva huset än dess verksamhet. Det byggdes för att fylla en funktion och kan förhoppningsvis i framtiden både fylla denna funktion än bättre än idag - en bra blomsteraffär - och samtidigt vara sannare mot Sigurd Lewerentz avsikter, realiserade och orealiserade. Min uppfattning är att en person som ritade kontor, affischer, fönsterbeslag, stolar, fabriker med mera också kan ha ritat en alldeles vanlig ovanlig blomsteraffär. Så får den nu heta.

Foto: Johan Schlasberg

Ljus och betong Blomsteraffärens insida är rå betong gjutet i stora kvadratiska former med en liten upphöjning (en sorts grad) i ytterkanterna. Denna grad lär ha vännen och kollegan Bernt Nyberg som upphovsman. Nyberg har bland annat ritat Länsstyrelsen nya byggnad i Malmö och Landsarkivet i Lund. Han har dessutom ritat en av Lunds vackraste privatvillor - i hörnet av Nationsgatan och Pedellgatan. Ljusinstallationerna är inte bara möjliga att se, de är medvetet synliga och ges därmed ett eget värde. Att två lampor har slocknat skulle en arkitektstuderande nog se som ett tecken.

Foto: J. Schlasberg - den infällda teckningen är från en studie på LTH i Lund

Fönster Sigurd Lewerentz använde samma metod för fönsterinfästning i den några år tidigare byggda Sankt Petri kyrkan i Klippan. Fönstren kommer därmed i flukt med fasaden, detta danskfödda uttryck som betyder i linje med fasaden.

Foto: J. Schlasberg
Den högra delen av byggnaden är tillkommen 1978 och är inte ritad av Sigurd Lewerentz, så ej heller ritningarna från 1985 på en inte uppförd tredje huskropp. Lewerentz gjorde själv skisser som visar en utbyggnad i tre etapper, men dessa har man av för mig okända skäl ej vidareutvecklat. Interiören kan inte heller anses vara i linje med den estetik som Sigurd Lewerentz eftersträvade. Så här långt kan nog de flesta vara ense.

Kan och bör blomsteraffären förändras? Det finns personer som hävdar att blomsteraffären bör återställas i sin ursprungliga och tänkta skick och att affärsidkaren t ex skulle kunna få lägre hyra om denne accepterar en del estetiska begränsningar i verksamheten. Synpunkter som dessa kan man bland annat finna i en Facebook grupp med några hundra medlemmar. Det förs också en mer principiell diskussion om upphovsmannens rätt att "inte" få sitt verk förvanskat och att Malmö borde vårda blomsteraffären som en del i sitt kulturarv. Min uppfattning, i all enkelhet, är att den nuvarande uppdelningen på en ägare och en affärsidkare inte möjliggör några större framsteg i frågan. Svenska kyrkan får ta sitt ansvar och utveckla såväl byggnaden som blomsteraffären. Svenska kyrkan är idag intresserad av att driva begravningsbyråverksamhet, så att driva en unik blomsteraffär förefaller vara en begränsad och måttfull aktivitet med grund i en mycket unik situation. Blomsterkonceptet kan ganska enkelt utvecklas till att omfatta ökad kunskap om hela anläggningen både ur ett hortikulturellt perspektiv och för besökare. Att det krävs en ny estetik för interiör och exteriör skyltning är för mig inget kontroversiellt påstående.