Stortorget i Malmö

Stortorget i Malmö
 

Lejonet

Stortorget i Malmö

När handeln tilltog i mitten på 1500-talet behövdes ett större torg i Malmö. Jørgen Kock som var borgmästare i den då danska staden, beslutade att anlägga Stortorget på sin nuvarande plats. Den katolska kyrkan och klostret Helgeandshuset, som hade upptagit så mycket som 1/3 del av det som idag är torg, revs då reformationen hade fått sitt genombrott.

Gustav Vasa förhandlade med danskarna i Malmö 1524 och blev vid ett tillfälle så arg att han drog kniv mot en köpman från Lübeck. Läs mer om detta oblodiga knivdrama...

Samtidigt med att detta magnifika torg skulle anläggas, beslutades att rådhuset skulle flyttas dit. Rådhuset har behållit sin placering sedan dess, men renoverats och förskönats i etapper; senast av domkyrkoarkitekten Helgo Zettervall på 1860-talet.

Det gamla rådhuset hade legat mellan Adelgatan och Petrikyrkan. Där låg stadens handelscentrum utmed den breda "Algade" (Adelgatan). Nu flyttade stadens maktcentrum och handel ett kvarter när Stortorget anlades.

 

Denna IDstory kommer att utvecklas med fler sidor med mer text och foton. Malmö stad startar nu ett stort utvecklingsprojekt för torgets framtida gestaltning och användning.


Utökad handel och saluhallar

Trots sin storlek på 200x200 steg (uppmätt av självaste Carl von Linné), ökade handeln så mycket att [Lilla torg] måste anläggas i anslutning till Stortorget redan på 1590-talet. Handeln var enorm med dåtidens mått och skedde ute på stadens torg, där för dagen ditresta bönder och köpmän bedrev handel. Butiker i dagens mening fanns inte, men stadens hantverkare och handelsmän hade fasta bodar längs med stadens gator.

Gatunamn som Skomakaregatan, Grynbodgatan och Själbodgatan vittnar idag fortfarande om dåtidens verksamhet.
Nya förordningar trädde i kraft i början på 1900-talet och det blev av hälsoskäl förbjudet att sälja kött och fisk öppet på gator och torg. Detta blev ett kraftigt slag mot handeln på torgen och tre saluhallar öppnades. En av dem byggdes på Lilla torg och den sprudlade av kommers tills den revs på 1960-talet. Idag är det pittoreska Lilla torg fyllt av restauranger och uteserveringar.

Vannkunst

Den så viktiga stadsbrunnen fick naturligtvis sin placering på det nyanlagda Stortorget. Vattnet leddes i tjocka trästockar hela vägen ifrån det som idag är Pildammarna och som var stadens vattenreservoar långt in på 1800-talet. Från stadsbrunnen utgick också ledningar till stadens större gårdar, som fick friskt vatten till sina brunnar - en fantastisk lyx på den tiden. En så central funktion som stadsbrunnen var rikt dekorerad - en s.k. vannkunst. I Malmö var brunnen krönt med en snidad "Morian". Onekligen ett exotiskt inslag.

Träledningarna ersattes i slutet på 1800-talet av metallrör från det nya vattentornet i Pildammarna, då det visat sig att trärören varit en av smittokällorna i den stora koleraepidemin. På [gamla kyrkogården] finns en grav som minner om [tre läkare] som c:a 1850 dog i en koleraepidemi i Malmö.

Brunnen togs bort, men ersattes i mitten på 1960-talet av en ny brunn som nu ligger några meter ifrån den gamla vandkunsten. Den ursprungliga placeringen är markerad av några vita marmorstenar på torget. Även den nya brunnen har en liten Morian och är rikt dekorerad. Idag tjänar den bara som vandkunst och ögonfröjd men är ett populärt turistmål som finns avbildat på många semesterkort.

Om du ser en man till häst på Stortorget, är det antingen en ridande polis eller Karl X:e. Den senare har suttit uppflugen på sin plats sedan 1896.


En uppdaterad ögonblicksbild av Stortorget
På taket till [Stortorget 9] finns en webbkamera. Den är uppsatt av Sydsvenskan som har en redaktion i huset. En webbkamera visar en bild av Stortorget, som uppdateras varannan minut. Den är uppsatt av Sydsvenskan.

 
Apoteket Lejonets reklammålningar
År 1900 målades de första reklamskyltarna på Apoteket lejonets fasad. John Tesch, som var apotekare och ägare av "[Teschska palatset]" gjorde som många andra husägare i den växande staden mot slutet av 1800-talet.
 
Stortorget i Malmö
John Tesch lät använda en brandgavel som reklamplats för stadens affärsidkare och fick på så vis reklamintäkter. Upp till åtta lager av reklam hann det bli, innan väggen målades över 1914.

Övermålningen flagnade och var på 1990-talet i så dåligt skick att de gamla lagren av reklam hotade att försvinna.
De flesta av stadens fasadmålningar är nu överbyggda eller övermålade, men denna vägg som återskapades 1994 till ursprungligt skick, står som ett monument över gammal reklamhistoria.
Det är troligen den enda helt återskapade reklamfasaden i Europa.
 
 
Text: IDstories.se
 
Foto: Jonas Andréasson

LejonetLejonet

2005-6. Uppdaterad 2011-12-27   Dela