Gustaf Adolfs torg 47, historia

Fasadskylt på Gustaf Adolfs torg 47. Se text nedan

Kv Söderport

Den första stadsporten, som kallades Söderport, byggdes 1434 där idag Södergatan mynnar i Gustaf Adolfs torg. Den ingick i det försvarsverk som skyddade den uppväxande medeltida staden. Från början skyddades porten av några mindre skansar. I slutet av 1500-talet och i början av 1600- talet tillkom utanför porten fästningsgravar och s k rundlar och raveliner. På 1600-talet, sedan Malmö blivit svenskt, anlades strand-bastioner. Under befästningsarbetena på södra sidan revs Söderport vid Södergatans mynning och uppfördes i en ny Stadsport vid Engelbrektsgatans södra mynning, d v s vid nordvästra hörnet av nuvarande Gustaf Adolfs torg. Den nedrevs 1806 i samband med att fästningsverken raserades.

Kvarteret fick sitt namn 1864 av de båda stadsportar som legat här.

Fastigheten nr 9 i kvarteret Den är byggd 1910 och ritad
av arkitekten August Stolz

Källa: Isberg, Handbok med uppgifter och förklaringar till Isberg s:rs
historiska karta över Malmö stad av år 1875. Stadsbyggnadskontorets arkiv
mm.

________________________

Raveliner - ibland kallade kaponierer - var ett slags yttre försvarsverk. Sådana fanns t ex runt Malmöhus slott. Man kan bland annat läsa följande på Malmö stads hemsida om Malmöhus slott

Danskarna belägrar fästningen
Svenskarna grep sig genast an arbetet med att förstärka och förbättra sin nyvunna fästning. År 1662 kom beslut från Kungl. Maj:t om att fyra bastioner skulle uppföras kring fästningen samt att slottsvallarna och kanontornen skulle bestyckas. För att bereda plats för de nya bastionerna kring slottet tvingades man riva flera hus, bl a det gamla gråbrödraklostret i nuvarande Kungsparken.

Arbetet genomröfdes tre år senare efter ett komplicerat nederländskt försvarssystem med kurtiner (vallsträckor) och raveliner (utanverk). De fyra nya bastionerna bar namn med svensk anknytning: Carolus Gustavus, Carolus, Banér och Stenbocken.

Det nya befästningssystemet skulle snart komma att genomgå sitt eldprov! När det 1675 åter drog ihop sig till krig mellan Sverige och Danmark påskyndades arbetet med befästningarna. Den danska krigsförklaringen kom i september. Därefter lade de danskarna raskt under sig de flesta skånska städerna. Endast i Malmö höll svenskarna stånd, men staden var blockerad av danska trupper.

I juni 1677 började danskarna en regelrätt belägring av Malmö. Man grävde löpgravar runt staden och danska skepp ankrade hotfullt på redden. Anfallet kom den 26 juni. Svenskarna var oroliga eftersom det fortfarande var osäkert på vilken sida stadens invånare skulle ställa sig. Malmöborna valde dock att hålla sig passiva. De danska truppernas anfall misslyckades och den 5 juli tvingades de retirera.

2006-6. Uppdaterad 2012-02-22 Dela