Norra Vallgatan 68, Malmö

homeIDstories.se vertical
Norra Vallgatan 68, Malmö

Norra vallgatan 68

Fastigheten byggdes 1938 och ritades av arkitekt Carl-Axel Stoltz, son till dåvarande stadsarkitekten August Stoltz. Carl-Axel Stoltz har ritat en mängd byggnader i Malmö. Hermods f.d. hus på Slottsgatan och Industriverken på Drottninggatan (nu bostadshus) även dessa i samma gula tegel. Palladium på Södergatan och Kolgahuset på Skeppsbron.

Han ritade även Malmö museums tillbyggnader på 1930-talet och flera av de pampiga husen på Stortorgets sydsida.

Norra Vallgatan 68 är idag en modern kontorsbyggnad på totalt 665 kvm.

Bland hyresgästerna finns förre ordföranden i Fastighets AB Malmö City Reidar Peters. Han är också konsul för Mexiko, vars flagga denna dag vajade i vinden.

G & L Beijer

G & L Beijer

1866 startades det som skulle bli G & L Beijer AB. Det var bröderna Gottfried och Lorens Beijer som genom idérikedom, energi och affärskänsla lade grunden till dagens storföretag.

Verksamheten startade i en fastighet på denna adress, men det revs 1938 när dagens hus byggdes. 1920 flyttade G & L Beijer in i det vita grannhuset.
Mer om G & L Beijers historia plus ..

Hamnbild

Inre hamnen från Norra Vallgatan på 1880-talet

Så här kan det ha sett ut från en av de övre våningarna i G & L Beijers kontor. Hamnens tillkomst är en spännande historia om Malmös framväxande betydelse och driftiga entreprenörers satsningar. Läs mer om hamnens historia plus ..

G & L Beijer

1866 startades det som skulle bli G & L Beijer AB. Det var Gottfried Beijer som efter lång praktik och företagande i Tyskland och England startade eget. Han anställde sin bror Lorens som seglat som kapten under många är innan även han blivit affärsman.

De båda bröderna tillhör Malmös stöttepelare, de kan räkna både Kockum och Suell bland sina förfäder och är förutom stora handelsmännen också med i Malmös utveckling på alla plan. De sitter i styrelser för Kockums Mekaniska Verkstad, i rederier och i en mängd järnvägsbolag, i idrottsföreningar och institutioner, i hamndirektionen och Navigationsskolans styrelse med mycket mera.

G&L Beijers kontor från c:a 1890

G & L Beijers oansenliga Ångbåtsexpedition på Carlsgatan 13 vid Östra Kajgatan (nuvarande Skeppsbron) på 1890-talet. Infält i bilden ser man koncernens kontor av idag - såsom den visas på deras hemsida.

Gottfried dör 1901 och Lorens 1910, två år efter att firman blivit aktiebolag. 1920 flyttar företaget in i sina nuvarande lokaler på Norra Vallgatan 70. Fem år senare bildas Kolkompaniet genom sammanslagning av flera bolag som 1933 blir ett helägt dotterbolag. Tillbyggnaden av grannhuset nr 68 sker 1938 då skeppningar av stenkol och koks når sin kulmen och Kolkompaniet behöver egna lokaler.

1977 byter Kolkompaniet namn till Beijer Olje AB och 1994 säljs det till Svenska Shell.

reklam1

Annons för blandade varor.

Resor Malmö-Grimsby via Helsingborg annonseras tillsammans med stenkol, järn, räls och kol!

Idag är G & L Beijer en handelskoncern med en omsättning 2013 på närmare sju miljarder kronor. I koncernen ingår Beijer Ref. som marknadsför kylsystem i över 20 länder och Beijer Tech som bedriver teknikhandel i Norden. Läs mer på G & L Beijers egen hemsida.

Malmö hamn

Den grunda kusten utanför Malmö var väl lämpad för sillfiske under medeltiden. De flatbottnade koggskeppen låg ute på redden och lasten läktrades över i pråmar som drogs och roddes in mot stranden.

Så småningom byggdes en brygga ut i vattnet från färjeporten nedanför nuvarande Frans Suellsgatan. Bryggan fungerade i något århundrade, men behövde ständigt repareras. Efter Skånes övergång till Sverige 1656 gick Malmö in i en kraftig nedgångsperiod. Den naturliga handelspartnern Danmark, var nu plötsligt fienden och förbjudet område.

Malmö repade sig inte förrän långt in på 1700-talet och under tiden fanns det inte råd att bygga någon ny hamn.

Mot slutet av århundradet ökade handeln och både nödvändigheten av en bättre hamn och medel att bygga den fanns nu på plats.

Frans Suell

En hamndirektion inrättades och arbetat med hamnen kom igång under den dynamiske [ Frans Suell ]. Det tog sin tid och helt stod inte hamnen färdig förrän en bit in på 1800-talet.

Hamnbygget blev helt klart en succé, även om det tog några år. Totala tonaget till och från hamnen ökade från ca. 200.000 ton 1860 till ca. 1.700.000 ton 1885.

Av den gamla bryggan blev det med tiden rejäla kajer för ångbåtstrafik. Förbindelse med Köpenhamn hade funnits sedan många år, men nu kom hjulångare med fasta avgångar och andra nymodigheter.

G & L Beijer höll sig framme och inrättade en egen ångbåtsexpedition i hamnen. Här kunde man lösa biljett både till Köpenhamn och till andra orter längs kusten, t.ex. till de beryktade gemensamhetsbaden i Mölle eller till den lilla oansenliga staden Skanör som fick egen hamn först 1882.

1820-talet målning

Malmö hamn på 1820-talet. Akvarell av Georg Henric Flensburg

Malmö hamn växer fortfarande genom utfyllnader i Öresund. All mark norr om Norra Vallgatan är utfyllnader i sundet. Järnvägen byggdes på 1850-talet ute i strandmarkerna. Det var det billigaste alternativet – man behövde ju inte betala något för marken.

Norra Hamnen

Malmö Hamn är idag en del av Copenhagen Malmo Port

Det pågår ett stort hamnutvecklingsprojekt i Norra hamnen i Malmö.

Tänk om Frans Suell från sin nuvarande boning hade kunnat se den film du kanske just har sett. Det hade nog krävts ett glas punch eller två för att ta in allt som har hänt sedan hans egen tid, men det hade inte dröjt länge - kan man tro - förrän han hade fått ännu fler nya idéer i huvudet.

Men vi ska inte riktigt glömma historien. Skanör var en gång en viktigare hamn än Malmö, men tekniken och förutsättningarna styrde i en annan riktning. Och ännu har ingen på allvar velat gräva en kanal för att göra Lund till en hamnstad.

Ostra Kajgatan c:a 1880

Östra Kajgatan på 1880-talet. Kramers två torn syns till höger och Petri kyrkas gamla tornhuv syns till vänster. Den skulle inte bytas mot den nuvarande spetsiga varianten förrän 1897.

Malmö hamn 1865 målning

År 1865 syntes inga containerfartyg i hamnen. Vad ser man 2065?

Delar av denna text har utan tillstånd, källhänvisning och i strid mot upphovsrätten publicerats på Malmö Cityfastigheters hemsida av dess VD Jan Johansson.

Skapad: Senast ändrad: