Torup och Torups slott

homeIDstories.se vertical
Torups slott

Torups slott

Torups slott är vackert, ligger 360 grader vackert i en park och kan också betraktas genom en vacker skulptur. I omgivningarna kan man strosa eller springa även om man inte har bråttom, fika och mycket annat. Ta er ut dit. Fler bilder plus

Slottet och en stark kvinna

Slottets historia börjar i det danska Skåne på 1500-talet och har byggts ut och om flera gånger. Vi tar emellertid ett raskt kliv till 1884 då Gustav Coyet gifter sig med sin Henriette. En aktad och stark kvinna i Torups och Skånes moderna historia. Hon var engagerad i både hembygdsfrågor, trädgård, vetenskap och kultur. Mer om Henriette Coyet plus

Ett träd och en växt

Det finns nog fler som känner till Humle och Dumle än humle. Humle är på håll lika långsmalt som en skulptur av Giacometti eller en poppel. Vid närmare påseende är olikheterna dock ganska stora.

humle

Humle

springkorn

Springkorn

Springkorn har ett latinskt namn - impatiens noli tangere - som avslöjar en egenhet av eruptiv art. Mer om naturen på Torup och i Bokskogen plus

Torups bibliotek

Det finns ett stort och spännande bibliotek på Torup. Om detta kan man läsa i boken Tysta rum som kom 2005. Mer om Torups bibliotek plus

Torup vy
Torups slott

Två låga gröna alléer med grus emellan. Flaggan är av metall

torup infart
torup infart

Infart och utfart. I bakgrunden magasinet som brann 2006. I tornhuset finns en inbyggd minnestavla med nedanstående text

portaltext

Gustaf Johan Coyet i 63 år herre till Torup där hans namn lever älskat och ärat.
Honom till hågkomst återställdes detta torn i maj 1933 efter gammal förebild.

plus

Henriette Coyet

Om Henriette Coyet

Av Selma Lagerlöf kallad Hela Skånes värdinna och En vacker saga från en lycklig tid av Ragnar Josephson. Denne var bland annat konstprofessor i Lund och grundade [ Skissernas Museum ] i Lund.

En flicka från staden blir en kvinna på landet

Henriette Cederström (1859-1941) hade en far som var general och växte upp i Helsingborg. 1884 gifte hon sig med Gustaf (Gösta) Coyet på Torups slott. Han var agronom och makarna fortsatte utvecklingen av Torup. Gustav Coyet dog 1924.

Henriette ärvde slottet och restaureringen av såväl slott som trädgård fortsatte. Bland annat skapade hon ett nytt bibliotek av ett tidigare vagnstall på borggården.

Henriette gjorde Torup till en mötesplats för många personer inom vetenskap, konst och kultur. Hon köpte böcker inom många områden och hade en klar egen litterär talang. Man kan se spåren av hennes energi och skapande i många miljöer och sammanhang.

Henriette var styrelsemedlem i Vetenskapssocieteten i Lund, ett forum för modern humanistisk forskning grundat 1920. En viss släktkontinuitet fanns i många år i styrelsen, genom den i släkten ingifta Christina von Leithner (född von Eckerman).

Henriette publicerade sitt trädgårdsintresse i Skånska Trädgådrsföreningens skrift Täppan Om kryddörter, 1918. Hembygdsfrågor intresserade henne mycket - hon gav 1914 ut Skånsk hembygdsslöjd - och var i 18 år Bara Hembygdsförenings första ordförande.

Genom donation av Gustaf Coyet 1918 till Lunds universitet skapades grunden till det som idag är Lunds Studentskegård - Sveriges enda studenthem för kvinnor. Att det blev ett studenthem enbart för kvinnor är huvudsakligen friherrinnan Henriette Coyets verk.

Henriette hade en stor vänskapskrets och brevväxlade med många namnkunniga personer. Det är inte så många kvinnor på de skånska godsen som varit gäster på en Studentafton i Lund, men det var vår Henriette 1923.

Ett nytt generationsskifte

Henriette och Gösta fick en dotter Amelie. Under första världskriget engagerade sig Henriette i Röda Korset och många flyktingar passerade Torup. En av dessa Otto von Leithner blev inte bara betagen av omgivningarna, utan också i dottern Amelie.

Paret von Leithner fick en son, Ernst Gustaf som dog 1968. Hans hustru Christina von Leithner bodde i många år på Torup, men lämnade sitt arrendekontrakt 2012, 200 år efter att det kom i släktens ägo. Ägare och numera driftsansvarig till slottet är sedan 1970 Malmö stad. Torup besöks varje år av c:a 500 000 personer.

En omsjungen Henriette

Inte bara omtalad, utan också besjungen blev Henriette i denna visa - De skånska slotten - från 1929. Mer om denna visas tillkomst finns i Bibliotekstjänst tidskrift Ikoner nr 4, 2003.

Text: Hjalmar Gullberg & Bengt Hjelmqvist

På himmelen vandra sol, stjärnor och måne
och kasta sitt fagraste ljus över Skåne,
på höga och låga, på stort och på smått,
på statarens koja och ädlingens slott.

Portaler och tinnar förvittra och ramla
och ständigt det nya förjagar det gamla.
Men högt över vajande vete och korn
syns än krenelerade murar och torn.

O, fästen och borgar, o, grevskap och gårdar
där än traditionerna troget man vårdar
ert lov vill jag sjunga för land och för by
och låter er alltså passera revy.

Se månstrålen in genom blyrutan faller
och tecknar på golvet det järnsmidda galler.
Stolts jungfrun hon drömmer i majnattens ljus
att friare komma till Glimmingehus.

På utflykt till Bokskogen Malmöbon glor upp
mot raden av strålande fönster på Torup.
Att smaka på kaka som bakats på spett
dig ber hennes nåd, friherrinnan Coyet.

Där rådjuren skymta bak´vitgråa stammar
man ser Toppela´gård med broar och dammar
Systemet på sprit och på skatterna sta´n
där lurar belåtet fiskalen Aschan.

Med port genom huset och gamla kanaler
lyss Skabersjö ännu till jaktens signaler.
Själv kungen i nåder far dit från sitt slott
och skjuter fasaner med grevarna Thott.

Och därefter hälsar han på baron Trolle
och jagar och spelar sin sans och sin nolle.
Allt medan baronens gemål
plockar gräs åt rastupp och rashöna på Trollenäs.

Där salarna fordom ha ekat av skrammel
från sablar och sporrar, går Hans Otto Ramel.
Till sitt Övedskloster med glädje han flyr
från hushållningssällskap och skogsvårdsbestyr.

Hans frände på Vidarp förväntansfullt hoppas
att storken skall komma då pilarna knoppas.
Mens bland reaktionsfria ayrshire-kor
patronen på Gårdstånga-Nygård sig snor.

På storkarna tror också Borgeby herre,
fast de här nere i Skåne för vart år bli färre.
När parken vid Borgeby doftar viol
då stämmer Ernst Norlind sin träskofiol.

På Ellinge härskr bland slottsspökens skrangel
herr överhovstallmästare Fredrik Wrangel.
När parken vid Ellinge doftar av slån
då stämmer om arvet man Wrangel med son.

Till lugnet och vilan från dammet och möget
till Skåne från Stockholm far Hans Kunglig Höghet.
Han längtar till lunden där sipporna gro
och drömmer om Sundet och Sofiero.

Från trollen som dansa på sviktande gungfly
stolt ridsdaren rider med hornet till Ljungby.
Skön jungfru hon frälste den junker och då...
Men då är programmet för nästa tablå.





Melodi - "Zandahls kanon"
Kompositör: Frans Hodell

Om Torups bibliotek

Om man inte själv har möjlighet att besöka Torups bibliotek, kan man med fördel avlägga besök tillsammans med Per Wästberg, Anita Theorell och Hans Hammarskiöld. De har skrivit och fotograferat boken Resa i tysta rum - okända svenska slottsbibliotek.

Torups bibliotek avhandlas på sidorna 266-279. Många bilder på vackra böcker och inspirerande texter om intressanta böcker, från barnböcker till Tycho Brahe.

Brahe bok 1598

Bok av Tycho Brahe

Henriette Coyet utökade väsentligt den boksamling som flera tidigare slottsägare inlett.

Hon införskaffade till exempel Tycho Brahes Astronomiae Instauratae Mechanica från 1598. Boken innehåller bilder på hans viktigaste instrument och teoretiska resultat.

Boken trycktes i en liten upplaga och skickades, tillsammans med an katalog på mer än 1.000 stjärnor, till en rad kollegor och furstar i Europa.

Vid denna tid hade Tycho Brahe tvingats lämna Ven. Han hade gynnats av kung Fredrik II, men relationen med efterföljaren Christian den IV:e var mycket sämre. Intressant är också att Tycho Brahes forskningsprojekt, som vi skulle säga idag, vissa år kostade c:a 1% av den danska statsbudgeten. Ett gigantiskt projekt.

Biblioteket innehåller så många vackra och intressanta verk, att man hoppas att det snart skapas en multimediapresentation av samlingen.

Artikel om Torups bibliotek i Sydsvenskan 2004.

Om ett träd och en växt på Torup

Här presenteras Springkorn och Humle. Utvalda för sitt intressanta latinska namn respektive sin uppgift som ingrediens i öl. Man kan läsa mer om Torups flora på denna sida från Naturskyddsföreningen.

Springkorn

Springkorn      (Bildkälla)

Springkorn heter på latin impatiens noli tangere - otålig rör inte. Rör man vid blomman, slungas fröna ut som i en explosion. Noli me tangere är ett vanligt kristet motiv, samt bland annat namnet på en dikt av Carl Snoilsky.

humle

Humlekottar

Humle

Humle (humulus lupulus) är en ört som ger ölet dess beska, samt aromer. Artnamnet lupulus är en diminutiv form av det latinska ordet lupus (varg) och namnet på humle hos Plinius. Man började använda humle för att öka ölets hållbarhet. Som man kunde ana, finns det olika humlesorter. Den dyraste humlen, Saazhumlen, odlas i Tjeckien. Läs mer om humle och öltillverkning.. och de mer botaniska aspekterna här..

Humle har använts mycket länge i medicinska syften. Så här skriver till exempel Carl von Linné om humle.

Skapad: Senast ändrad: