Torups slott, om Henriette Coyet

Om Henriette Coyet

Av Selma Lagerlöf kallad Hela Skånes värdinna, och En vacker saga från en lycklig tid av Ragnar Josephson. Denne var bland annat konstprofessor i Lund och grundade vad som idag är [Skissernas Museum] i Lund.
 
Har du en bild på Henriette Coyet?


En flicka från staden blir en kvinna på landet

Henriette Cederström (1859-1941) hade en far som var general och växte upp i Helsingborg. 1884 gifte hon sig med Gustaf (Gösta) Coyet på Torups slott. Han var agronom och makarna fortsatte utvecklingen av Torup. Gustav Coyet dog 1924.

Henriette ärvde slottet och restaureringen av såväl slott som trädgård fortsatte. Bland annat skapade hon ett nytt bibliotek av ett tidigare vagnstall på borggården.

Henriette gjorde Torup till en mötesplats för många personer inom vetenskap, konst och kultur. Hon köpte böcker inom många områden och hade en klar egen litterär talang. Man kan se spåren av hennes energi och skapande i många miljöer och sammanhang.

Henriette var styrelsemedlem i Vetenskapssocieteten i Lund, ett forum för modern humanistisk forskning grundat 1920. En släktkontinuitet finns idag i styrelsen, genom hennes barnbarn Christina von Leithner, som idag bebor Torup.

Henriette publicerade sitt trädgårdsintresse i Skånska Trädgådrsföreningens skrift Täppan Om kryddörter, 1918. Hembygdsfrågor intresserade henne mycket - hon gav 1914 ut Skånsk hembygdsslöjd - och var i 18 år Bara Hembygdsförenings första ordförande.

Genom donation av Gustaf Coyet 1918 till Lunds universitet skapades grunden till det som idag är Lunds Studentskegård - Sveriges enda studenthem för kvinnor. Att det blev ett studenthem enbart för kvinnor är huvudsakligen friherrinnan Henriette Coyet verk.

Henriette hade en stor vänskapskrets och brevväxlade med många namnkunniga personer.
Det är inte så många kvinnor på de skånska godsen som varit gäster på en Studentafton i Lund, men det var vår Henriette 1923.
 

Ett nytt generationsskifte

Henriette och Gösta fick en dotter Amelie. Under andra världskriget engagerade sig Henriette i Röda Korset och många flyktingar passerade Torup. En av dessa Otto von Leithner blev inte bara betagen av omgivningarna, utan också i dottern Amelie.

Paret von Leithner fick en son, Ernst Gustaf som dog 1968. Idag bor hans hustru Christina von Leithner på Torup. Ägare till slottet är sedan 1970 Malmö stad.


En omsjungen Henriette

Inte bara omtalad, utan också besjungen blev Henriette i denna visa - De skånska slotten - från 1929. Mer om denna visas tillkomst finns i Bibliotekstjänst tidskrift Ikoner nr 4, 2003.

Text: Hjalmar Gullberg & Bengt Hjelmqvist

På himmelen vandra sol, stjärnor och måne
och kasta sitt fagraste ljus över Skåne,
på höga och låga, på stort och på smått,
på statarens koja och ädlingens slott.

Portaler och tinnar förvittra och ramla
och ständigt det nya förjagar det gamla.
Men högt över vajande vete och korn
syns än krenelerande murar och torn.

O, fästen och borgar, o, grevskap och gårdar
där än traditionerna troget man vårdar
ert lov vill jag sjunga för land och för by
och låter er alltså passera revy.

Se månstrålen in genom blyrutan faller
och tecknar på golvet det järnsmidda galler.
Stolts jungfrun hon drömmer i majnattens ljus
att friare komma till Glimmingehus.


På utflykt till Bokskogen Malmöbon glor upp
mot raden av strålande fönster på Torup.
Att smaka på kaka som bakats på spett
dig ber hennes nåd, friherrinnan Coyet.

Där rådjuren skymta bak´vitgråa stammar
man ser Toppela´gård med broar och dammar
Systemet på sprit och på skatterna sta´n
där lurar belåtet fiskalen Aschan.

Med port genom huset och gamla kanaler
lyss Skabersjö ännu till jaktens signaler.
Själv kungen i nåder far dit från sitt slott
och skjuter fasaner med grevarna Thott.

Och därefter hälsar han på baron Trolle
och jagar och spelar sin sans och sin nolle.
Allt medan baronens gemål
plockar gräs åt rastupp och rashöna på Trollenäs.



Där salarna fordom ha ekat av skrammel
från sablar och sporrar, går Hans Otto Ramel.
Till sitt Övedskloster med glädje han flyr
från hushållningssällskap och skogsvårdsbestyr.

Hans frände på Vidarp förväntansfullt hoppas
att storken skall komma då pilarna knoppas.
Mens bland reaktionsfria ayrshire-kor
patronen på Gårdstånga-Nygård sig snor.

På storkarna tror också Borgeby herre,
fast de här nere i Skåne för vart år bli färre.
När parken vid Borgeby doftar viol
då stämmer Ernst Norlind sin träskofiol.

På Ellinge härskr bland slottsspökens skrangel
herr överhovstallmästare Fredrik Wrangel.
När parken vid Ellinge doftar av slån
då stämmer om arvet man Wrangel med son.

Till lugnet och vilan från dammet och möget
till Skåne från Stockholm far Hans Kunglig Höghet.
Han längtar till lunden där sipporna gro
och drömmer om Sundet och Sofiero.

Från trollen som dansa på sviktande gungfly
stolt ridsdaren rider med hornet till Ljungby.
Skön jungfru hon frälste den junker och då...
Men då är programmet för nästa tablå.





Melodi - "Zandahls kanon"
Kompositör: Frans Hodell

2006-9. Uppdaterad 2011-12-30   Dela