Text: Hjalmar Gullberg & Bengt Hjelmqvist
På himmelen vandra sol, stjärnor och måne
och kasta sitt fagraste ljus över Skåne,
på höga och låga, på stort och på smått,
på statarens koja och ädlingens slott.
Portaler och tinnar förvittra och ramla
och ständigt det nya förjagar det gamla.
Men högt över vajande vete och korn
syns än krenelerande murar och torn.
O, fästen och borgar, o, grevskap och gårdar
där än traditionerna troget man vårdar
ert lov vill jag sjunga för land och för by
och låter er alltså passera revy.
Se månstrålen in genom blyrutan faller
och tecknar på golvet det järnsmidda galler.
Stolts jungfrun hon drömmer i majnattens ljus
att friare komma till Glimmingehus.
På utflykt till Bokskogen Malmöbon glor upp
mot raden av strålande fönster på Torup.
Att smaka på kaka som bakats på spett
dig ber hennes nåd, friherrinnan Coyet.
Där rådjuren skymta bak´vitgråa stammar
man ser Toppela´gård med broar och dammar
Systemet på sprit och på skatterna sta´n
där lurar belåtet fiskalen Aschan.
Med port genom huset och gamla kanaler
lyss Skabersjö ännu till jaktens signaler.
Själv kungen i nåder far dit från sitt slott
och skjuter fasaner med grevarna Thott.
Och därefter hälsar han på baron Trolle
och jagar och spelar sin sans och sin nolle.
Allt medan baronens gemål
plockar gräs åt rastupp och rashöna på Trollenäs.
|
Där salarna fordom ha ekat av skrammel
från sablar och sporrar, går Hans Otto Ramel.
Till sitt Övedskloster med glädje han flyr
från hushållningssällskap och skogsvårdsbestyr.
Hans frände på Vidarp förväntansfullt hoppas
att storken skall komma då pilarna knoppas.
Mens bland reaktionsfria ayrshire-kor
patronen på Gårdstånga-Nygård sig snor.
På storkarna tror också Borgeby herre,
fast de här nere i Skåne för vart år bli färre.
När parken vid Borgeby doftar viol
då stämmer Ernst Norlind sin träskofiol.
På Ellinge härskr bland slottsspökens skrangel
herr överhovstallmästare Fredrik Wrangel.
När parken vid Ellinge doftar av slån
då stämmer om arvet man Wrangel med son.
Till lugnet och vilan från dammet och möget
till Skåne från Stockholm far Hans Kunglig Höghet.
Han längtar till lunden där sipporna gro
och drömmer om Sundet och Sofiero.
Från trollen som dansa på sviktande gungfly
stolt ridsdaren rider med hornet till Ljungby.
Skön jungfru hon frälste den junker och då...
Men då är programmet för nästa tablå.
Melodi - "Zandahls kanon"
Kompositör: Frans Hodell
|