Tredje uppgiften, universitet och näringsliv
Hur ser näringslivet på tredje uppgiften?
Näringslivets representeras inte av EN röst, utan av många. Connect Sverige är en av de näringslivsorganisationer som arbetar mest för att stödja och stimulera nyföretagande baserat på idéer och innovationer från våra universitet. Så här säger Connect i en debattartikel;
De flesta är överens om nödvändigheten av att affärsmässigt ta tillvara och utveckla forskningsresultat. Detta brukar benämnas den akademiska tredje uppgiften (vid sidan av utbildning och forskning).
De stora satsningarna på akademisk utbildning och forskning, vilket resulterat i att många nya lärosäten etablerats i olika delar av landet, har inte lett till att vi får fram nya framtidsföretag. Resultaten av tävlingen ”Årets avknoppningsföretag”, där bästa företag från den akademiska världen utses, talar sitt tydliga språk. På fem år har inget av våra nyare lärosäten producerat någon vinnare. Samtliga kommer från Chalmers, KTH och Lunds Tekniska Högskola....
...Den pinsamma sanningen är att trots stora satsningar på entreprenörskap så är det bara några få av Sveriges 36 universitet och högskolor som producerar företag med potential att skapa jobb och framtida exportinkomster... |
Sammanfattningsvis kan nog hävdas, med stöd i ovanstående citat och många andra kommentarer från ledande näringslivsrepresentanter, att tredje uppgiften definieras som universitetens förmåga att hantera olika innovations- och tillväxtfrågor.
Är universiteten framgångsrika att hantera innovations- och tillväxtfrågor?
Man blir säkert bättre med åren, även om variationen troligen är stor. Men det finns mycket som pekar på att utvecklingen går för sakta. 2005 presenterade Riksrevisionsverket en rapport Tillväxt genom samverkan? Högskolan och det omgivande samhället. Rubriken i pressreleasen är Otydlig samverkan mellan högskola och näringsliv.
|
Granskningen visar att uppgiften i sig är mycket otydlig och mål saknas för vad som ska åstadkommas. Flera förhållanden hämmar en positiv utveckling. Erfarenheter av samverkan har inget eller lågt meritvärde vid anställningar och befordran. Det är svårt för lärosätena att få till stånd en kommersialisering av forskningsresultaten. Granskningen visar också att regeringens redovisning till riksdagen är mycket allmänt hållen och få konkreta resultat redovisas. |
Riksrevisionen rekommenderar regeringen att
-
förtydliga samverkansuppgiften genom att utarbeta tydliga och uppföljningsbara mål
-
vidta åtgärder för att samverkan ska få genomslag i meriteringssystemet
-
universitetens och högskolornas holdingbolag får en finansieringslösning som ger dem möjlighet att arbeta långsiktigt med kommersialisering av forskningsresultat.
2003 publicerades en stor undersökning i England - The Lambert Review of Business-University Collaboration. Jag har gjort en Pdf av the Executive summary.
Varför inte kalla det innovationsuppgiften?
Som framgår av mina synpunkter på begrepp och branding, anser jag att ett steg mot ökad tydlighet, är att ge universitetens samverkansuppgifter olika och lätt identifierbara namn. Samverkan för tillväxt är inte tillräckligt tydligt och brandable.
Jag föreslår att, denna samverkansuppgift kallas för universitetens innovationsuppgift.
|
2007-9. Uppdaterad 2011-12-31 Dela