Engelbrektsgatan 7, Malmö

homeIDstories.se vertical
Engelbrektsgatan 7

Engelbrektsgatan 7 i Malmö

Ett hus med en lång historia

Engelbrektsgatan 7 har en historia kantad av silver och guld. Här hittades 1888 en stor silverskatt i en förmultnad träkista, Guldvarubolaget G Dahlgren & Co smidde här länge guldföremål och idag kan man handla olika ädelmetaller i modern design.

Se lediga lokaler Kontakt Tel. 040 - 611 34 00
Ägare: Fastighets AB Trianon

Tillgänglighet är ett av företagets viktigaste ledord. Vi är engagerade och värdesätter närheten till våra kunder.

[ Fler Trianon fastigheter med en IDstory ]

Många Malmöbor känner huset som Det Persiska Palatset, och här bodde en rik Saudi-arabisk prins i många år. Hejda fantasin, så var det inte.
Mer om husets historia mer information

Silver och Guld

Dessa ädla metaller går som en röd tråd genom historien om huset på Engelbrektsgatan 7.

Guldvarubolaget

Guldvaruaktiebolaget G. Dahlgren & Co, GAB, hade tillverkning och kontor i huset. Företaget lät bygga om ett enklare hus från 1890 till det palats vi ser idag. Hit flyttade man sin fabrik 1908 och här fanns den kvar till omkring 1970 den flyttades till Citadellsvägen.

Guldvarubolaget grundades redan 1845 och blev dels genom sammanslagning med andra bolag, men främst genom duktiga formgivare och guldsmeder en av Sveriges största leverantörer av guld- och silvervaror. Bolaget tillverkade bland mycket annat knivar, gafflar, smycken, ljusstakar och kaffekannor.

Engelbrektsgatan 7 Malmö

Silverskatt

Silver med mer historisk anknytning fann man rent bokstavligt i kvarteret 1888. Det året började man gräva grunden till det som så småningom skulle bli Persiska Palatset. Några av arbetarna fann då i en förmultnad träkista med den största skatt som hittats i Malmö.

Bakgrunden är följande: Under det för Skåne mycket oroliga 1600-talet belägrades staden, först av svenskarna 1644 – Malmö var ju då en dansk stad. Malmös borgare och deras soldater lyckades stå emot svenskarna och staden klarade sig från plundring. 1658 blev Skåne svenskt genom freden i Roskilde och nya krig bröt ut. 1677 var det dags för danskarna att belägra staden. Inte heller detta lyckades, men befolkningen vidtog ändå åtgärder för sin personliga säkerhet.

Anders Christiansen och Anne Aagesdaatter hade sin gård i hörnet av Tegelgårds- och Engelbrektsgatorna. Sin förmögenhet ville de inte mista och grävde därför ner den på olika platser i huset och trädgården. Erfarenheten visste att om fienden skulle lyckas storma staden så skulle soldaterna få några timmars fri plundring. En dåtida löneförmån och en skräck för städerna invånare.

Både Malmö och paret Anders och Anna klarade krisen, men det gamla paret dog redan året därpå av sjukdom. De grävde aldrig upp skatten och talade inte om för släkten var den fanns, vilket resulterade i att arvingarna grävde upp tomten och faktiskt lyckades hitta något tusental mynt och några silversaker.

Det var dock bara en mindre del av skatten som släktingarna fann på 1600-talet. Huvuddelen kom inte i dagen förrän 1888. Den innehöll silver i form av 3 516 mynt och smycken, bägare, kedjor, beslag och dräktsilver. Sammanlagt 278 föremål.

Silverskatt Malmöhus slott

Hela skatten finns på Malmö museum.

Den som letar efter skatten får gå en lång väg ner i slottets nedre valv. Här lyser det rött i två små gluggar.

Persiska palatset

Detta namn på huset har fastnat i Malmöbornas minne. Det sägs härstamma från 1930-talet då en Boris Möller, överste i persiska armén, skulle ha hyrt en magnifik våning i huset.

I Porträttgalleri för Malmöhus län från 1930, kan man läsa att Boris Möller var major i Kungliga Hallands regemente och sekreterare i KAK:s Skåneavdelning. Dessutom innehade han en mängd medaljer och förtjänsttecken och även ballongförarediplom! Han hade tjänstgjort vid Generalstaben och varit instruktör vid Persiska gendarmeriet under tre år.

Boris Möller

Boris Möller

Engelbret

Engelbrektsgatan är inte uppkallad efter någon svensk frihetshjälte, utan efter en borgare i Malmö, Engelbret Bertilsen. Det var vanligt att gatorna uppkallades efter någon prominent person som bodde där. Dock fanns det inga gatuskyltar vilket gjorde att gatunamnen ändrades med tiden. Bertilsen dog 1654 och gatan har sedan mest av en slump fått behålla hans namn.

Engelbrektsleden

På 1960- och 1970-talet revs stora delar av Malmö. Det var då begreppet bombhål skapades för den mängs rivningstomter som bredde ut sig i alla Sveriges städer. Även gamla Väster hotades. Kvarteret Tranan söder om vårt hus jämnades med marken och mitt emot i kvarteret Stjärnan försvann halva kvarteret. Här var det meningen att det skulle byggas en bussterminal.

Den ingick i en plan att göra Engelbrektsgatan till en bred bussled. Stora protester utbröt och det så kallade Schartauhuset i grannkvarteret norrut ockuperades. Detta hus revs visserligen, men politikerna drog öronen åt sig och stoppade planerna på Engelbrektsleden. Stora delar av gamla Väster räddades därmed och sakta började tanken, att stora betong- och tegelhus inte var svaret på livets gåta, slå rot hos våra folkvalda.

Modernt kontorshus

Sedan Guldvarubolaget flyttade ut har huset i flera omgångar byggts om och är nu ett modernt kontorshus, dock utan att ha tappat sin charm. Idag finns här reklamföretag, arkitekter och en mängd andra företag och organisationer som Malmö Citysamverkan och Fastighetsägarna.

I affärslokalerna fanns på 1960-talet tobaksaffär och frisör liksom nu, men dessutom Malmö gamla garnbod – lika gammal som huset faktiskt! Idag finns här bland annat Stockholms Auktionsverk och guldsmedstraditionen förs vidare av ädelsmeden David J. Butler.

Byggnadshistoria

Under medeltiden och långt fram på 1600-talet bestod Malmös privata bebyggelse nästan helt av korsvirkeshus. Endast kyrkor, slott, rådhus och några få andra byggnader var av tegel. I kvarteret Druvan, där Engelbrektsgatan 7, ligger, fanns korsvirket kvar fortfarande vid mitten av 1800-talet. Först då började kvarteret få tegelhus. Först byggde fabrikören John. D. Andersson ett förnämt hyreshus i hörnet mot Jöns Filsgatan 1877.

Året därpå blev det dags att rusta upp och bygga om flygeln mot Tegelgårdsgatan. Här inrymdes en tobaksfabrik, en av många i Malmö. Rummen delades in i tobakslager, torkrum, vickelrum, klipprum och en stor arbetssal. Det blev också plats i en mindre lokal för en handskfabrik.

1888 byggdes ett nytt boningshus i två våningar mot Engelbrektsgatan. Det anslöts till det tio år gamla hörnhuset, men fick ett betydligt enklare utseende.

1907 ritade stadsarkitekt August Stoltz om hela boningshuset mot Engelbrektsgatan. Fasaden fick då sitt nuvarande utseende och Guldvarubolaget sparade inte på slantarna då de lät inreda lokaler för kontor och representation i fastigheten. Fabrikslokalerna låg i de båda flygelbyggnaderna som nu var i fyra plan inklusive källare och vindar.

En mängd större och mindre omändringar följde i takt med företagen växlande behov. På 1970-talet riskerade stora delar av gamla Väster att rivas Även Guldvarubolagets före detta hus var i farozonen. Det innebar att underhållet blev eftersatt och huset fick under en tid förfalla. Då Engelbrektsleden skrotades 1976, köpte Harald Nilsson fastigheten och lät rusta upp den.

Dahlgrenska stiftelsen

Dahlgrenska Stiftelsen

Då Gustav Dahlgren dog 1875 var han en förmögen man. Företaget fördes vidare av andra, men firman behöll Dahlgrens namn som var ett väl inarbetat varumärke. Namnet fördes också vidare på ett annat plan. Makarna Dahlgren upprättade en stiftelse som skulle ge mat och husrum åt samhällets fattiga. Tanken var att kapitalet först skulle växa till sig. När fondens värde blev 500 000 kronor skulle en större byggnad iordningställas. Det dröjde till år 1901 innan det blev dags att sätta igång, men så blev det också en slottsliknande bygge. Dahlgrenska stiftelsen låg vid Andréegatan i Rörsjöstaden, närmsta granne med Rörsjöparken.

Här fanns plats för 10 mindre familjer i var sin tvårummare och 24 ensamstående i vars ett rum och kök. I huset fanns också gemensam matsal och ett stort kapell.

Vem fick då bo här? Jo, Rätt att efter direktionens beprövande varda i stiftelsen upptagen tillkommer en var välbefrejdad person, dock icke ur ›lägre arbetarklassen‹, vilken uppnått 50 års ålder, i minst 10 år tillhört Malmö samhälle och därunder ordentligt erlagt sina utskylder samt icke är bemedlad, med företräde för infödd Malmöbo.

Det är ord och inga visor, nysnutna och med hatten i hand stod de sökande där och bad om ursäkt för att de besvärade!

Dahlgrenska stiftelsens slottslika byggnad blev även den ett offer för rivningsraseriet. Då Lokala Skattemyndigheten behövde större lokaler, byggde man dessa på Rörsjöns gamla idrottsplats. Som ersättning behövdes en ny bollplan och valet föll på Dahlgrenska tomten. Även här blev det protester, men i mars 1978 jämnades byggnaden med marken.

Rivning

Rivning - var det nödvändigt? Foto: Christian Kindblad

Gårdsbild_Engelbrektsgatan 7

Här kan kontorsarbetare sitta på sommaren och surfa trådlöst.
Kall saft - någon?

Engelbrektsgatan 7 /Jöns Filsgatan

Tidningar, tobak, trisslotter och sötsaker. Gott om skyltar.

Engelbrektsgatan 7 entré

En vacker huvudingång omgiven av välvda butiksfönster

Yllet_interiör

Yllet sålde här garner och kläder

David_Butler_interiör

David J Butlers ädelmetaller är väl designade.
Och väl inlåsta. Invänta öppettiden.

Skapad: Senast ändrad: