TEMAN: IT | Innovationer
Biblioteken är digitaldrabbade som en lång rad andra verksamheter och letar efter sin roll i det nya landskapet. Såväl i det svenska husorganet Biblioteksbladet som i internationella fora är debatten livlig om framför allt folkbibliotekens utmaningar och vägval. Fokus i denna IDstory är folkbibliotekens roll som kunskapsscentrum. Vart är Sveriges 290 folkbibliotek på väg?
Biblioteken har genom många decennier varit ett Kunskapscentrum. Många kom för att det i hemmen och på skolan inte fanns all den referenslitteratur och de böcker man behövde eller ville läsa för nöje och bildning. Biblioteken köpte in böcker, gjorde dom tillgängliga och lånade ut. Att köpa in och låna ut kan sägas vara bibliotekens DNA. Att svara på frågor och vägleda besökare var också en central roll för bibliotekarier. Inom managementlitteraturen finns det mycket skrivet om en organisations DNA. Med detta avses bland annat vad en organisation ser som normalt och grundläggande.
Folkbibliotekens roll som Kunskapscentrum minskar
Det är naturligt att folkbiblioteken ser sig som ett kunskapscentrum utifrån sin historia och vill vara detta också i en allt mer digital värld. Frågan är om detta är sannolikt? Google startade 1998 och Wikipedia 2001↗ svW och för varje år sedan dess är man inom en mängd ämnesområden allt mindre beroende av att fysiskt besöka ett bibliotek för att få veta mer, använda ordböcker, få hjälp med översättningar med mera. De digitala alternativen växer kontinuerligt. Och vägarna till de digitala kunskaperna och de allt fler digitala arkiven växer. Detta leder paradoxalt nog till att folkbibliotekens roll som kunskapscentrum minskar.
I en första fas medförde den digitala transformationen att biblioteken kunde lägga till tjänster och en del produkter. I en pågående och kommande fas kommer digitaliseringen och andra påverkande krafter att mer radikalt förändra vilka tjänster biblioteken erbjuder, vilka användarna blir, och vilka tjänster och situationer man kommer att förknippa med och förvänta sig av bibliotek.
En nationell biblioteksstrategi och statistik
I den växande osäkerheten och otydligheten initierade Kulturdepartementet en utredning om bibliotekens framtid. Den blev klar i mars 2019 och kan läsas på olika sätt. Ett sätt att beskriva den samlade utredningen - flera delrapporter publicerades - är att den är en strategi- och marknadsplan för att ge i första hand folkbiblioteken en nystart och en utökad roll i samhället.
I rapporten talas om biblioteken som "Den femte statsmakten" och att "Biblioteken är en del i det svenska Totalförsvaret". Att de är en central del i att stärka vårt demokratiska system genomsyrar många analyser och förslag. Det hade varit intressant om det fanns mer publicerat om vilka metoder och resurser biblioteken de facto har för att bidra till dessa mål. Om man googlar på 'the future of libraries' får man många träffar med intressanta analyser och förslag. Men vad sker med en historskt viktiga rollen som Kunskapscentrum och för vem kan detta gälla?
För att få en faktisk bild av bland annat antalet besökare och utlåning av böcker och andra media kan man ta del av Kungliga bibliotekets årliga statistikrapport↗. De senaste årens rapporter visar färre besökare och minskande utlåning av tryckta böcker. Detta trots att statistiken påverkas av att böcker idag ofta omlånas automatiskt, ofta upp till ett år, om ingen efterfrågat "din" bok. I den senaste årsrapporten (2019) står bland mycket annat intressant att 26% av medborgarna har ett lånekort. Man kan se denna siffra som överraskande låg. Och en utmaning. På sidan 5 står också ... beståndet av tryckta medier för barn och ungdom [...] uppgår nu till 39 procent av alla fysiska medier på folkbiblioteken.
Digital service på biblioteken
En uppgift som kommer att växa på biblioteken är att ge Digital service till personer som på olika sätt saknar vissa digitala resurser eller kan sägas ingå i det, som lite diffust, kallas för 'Det digitala utanförskapet'.
I en debattartikel i Svenska Dagbladet den 25 september 2016↗ återberättar Erik Fichtelius, nationell samordnare för en ny bibliotekstrategi, några vardagssituationer på folkbiblioteket i Arboga.
Jag har hjälpt en kvinna med hennes mobiltelefon. Förklarat hur den fungerar, skapat en e-mail till henne och kopplat ihop den med telefonen. Sen har jag installerat om en iPad och skapat ett nytt Adobe-id, kopplat det till iCloud och fått iPaden att fungera, den hade låst sig. (SvD)
Citatet är exempel på några vardagsnära problem som säkert många människor har och som biblioteken (kanske) kan och skulle kunna (lära sig) lösa. Vilka bibliotek kommer att ha erforderlig sådan kompetens. Det är en bra och viktig uppgift för folkbiblioteken att i ökande omfattning erbjuda Digital service och bidra till att minska "det digitala utanförskapet". Sidokommentar: det kräver troligen att biblioteken behöver anställa färre bibliotekarier och fler med högre datakompetens.
Databaser som digital service på biblioteken
Alla folkbibliotek erbjuder några Databaser för mer vetande. Tänk dig två bibliotek. Det ena har som figurens röda prickar visar nästan enbart databaser man köper in (betalda abonnemang) medan det andra biblioteket har byggt upp denna tjänst med Fria databaser (gröna prickar) och kompletterat med köpta databaser, en modernare modell.
I en forskningstudie↗ undersöktes samtliga databaser på 78 folkbibliotek. Den visade sig att urvalet till helt dominerande del gjordes utifrån ett inköpsperspektiv. Många bibliotek prsenterade inga fria Databaser. Till exempel inte ens de utmärkta Svenska.se som publiceras av Svenska Akademin. Eller Wikipedia som bibliotekens tjänst 'Bibblan svarar' är helt beroende av - utan att betala något för. Det gör i varje fall så många att den tjänsten - som bland annat är bättre än NE↗ - kan vara fri för alla. Många bibliotek erbjuder [Landguiden] som för övrigt borde vara en fri tjänst.
Det är mycket sannolikt att biblioteksbesökare inte bryr sig om huruvida biblioteket erbjuder en köpt eller fri Databastjänst för att få hjälp med sin undran och sitt faktasök. Dessutom kräver flertalet av biblioteken för många databaser att man ÄR på biblioteket för att kunna använda databaserna. Men folkbiblioteken som vill vara så mycket i framtiden för så många uppvisar här ett exempel på att man försummat att utveckla sin gamla kärna som Kunskapscentrum. Det behövs en ny DNA-modell.
Skapad: 2021-3 Senast ändrad: 2021-03-21
- Referenser
- Biblioteksbladet
- Den femte statsmakten. (2017) Pdf. 476 sidor
- Sekretariatet för en nationell biblioteksstrategi.
- Shannon Mattern, “Library as Infrastructure,” Places Journal, June 2014. Artikel, Hämtad 2021.
- Rapport om digitalt utanförskap av Stiftelsen Svenskarna och internet
- Text/bild/webb: Johan Schlasberg