Malmö | Industrier | Dela Storyn
Heleneholmsverket
Heleneholmsverket är en väl synlig profil som på avstånd påminner om en raket på väg ut i rymden. Här berättar vi en IDstory inte om det avlägset okända, utan om det närliggande och ibland lika okända.
Heleneholmsverket levererar idag "130 megawatt el. Det motsvarar närmare 15 procent av södra Skånes effektbehov, eller lika mycket som en stad av Lunds storlek behöver en kall vinterdag" (källa EON.se 2019.05).
Enligt denna artikel i Svenska Dagbladet↗ (2019.04.17) kommer Heleneholmsverket att stängas och Malmö hotas av elbrist.
Heleneholmsverket↗ är ett kraftvärmeverk. Som namnet antyder levereras både värme (max 300 MW) och kraft (max 130 MW).
Verket togs i drift i två etapper; 1966 och 1970. Det har fyra ångpannor och fyra ackumulatorer. Ångpannorna kan eldas med olika bränslen, men det idag vanligaste är gas. I en ackumulatortank kan man korttidslagra värme för senare användning. Nedan ser du en översiktsbild av anläggningen.
Miljöarbete
E.ON arbetar ständigt med miljöfrågorna kring våra anläggningar. T ex installerades rökgaskondensering 1999 på Heleneholmsverket. Detta reducerade kvävedioxidutsläppen (NOx) med c:a 55%.
Säkerhet och tillbud
Om säkerhet och tillbud vid Heleneholmsverket enligt Räddningstjänst Syd↗
En god vän berättade, att hon nyligen hade gått förbi Heleneholmsverket med sin lilla dotter. Flickan hade storögt tittat på den jättestora skorstenen och frågat "mamma är det här inne dom gör alla moln?"
Interiörbilder
Några interiörbilder när några tidgare chefer besökte Heleneholmsverket för några år sedan.
Konstverk och graffiti
En dold konstskatt finns inuti huvudskorstenen. Bilderna är målade 1991 av graffitikonstnärerna Pike och Dwayne
Mer om konst
Utsmyckningen av huvudbyggnadens fasad symboliserar en lägereld för colombianska indianer med stiliserade lågor i olika nyanser. En första färgskiss i sprakande röda färger, gjord av arkitekt Hans Westman, finns i original på [Skissernas museum i Lund]. Har du aldrig varit där kan ett besök verkligen rekommenderas.
Skapad: 2010-5 Senast ändrad: 2024-09-25
- Referenser
- Uppslagsverket BiBB
- Text/bild/webb: Johan Schlasberg