Siffror av Jasper Johns
Jasper Johns, 'Color numeral series', 1969

Situationsmodell för att få veta mer

Tre frågor ur ett användarperspektiv och en om vad informationsägaren gjort möjligt.

Fråga 1

Var är du?

Sitter på tåget, går på stan, står framför ett hus, är på mitt rum på jobbet, är på ett café, går med hunden ...

Fråga 2

Vad vill du?

Berätta för någon annan, hitta mer information nu eller läsa senare, se en video, se hela IDstoryn nu ...

Fråga 3

Vad har du?

Papper och penna, bara penna, en mobiltelefon, en dator, en padda, en mobil med NFC ...

Fråga 4

Vad har informationsägaren gjort möjligt?

En webbadress, en IDstory, ett företagsnamn, öppettider, en gatuadress, en trycksak, en QR kod ...

Det är kombinationen av dessa fyra frågor, som avgör hur lätt/svårt det är att inleda en kommunikationsprocess. I mobilbranschen talar man om Location-Based-Services (LBS). IDstories talar om Situation-Based-Services (SBS). SBS-modellen har mer fokus på en persons unika situation och önskan - och vad som är möjliggjort - än enbart den geografiska platsen.

Informationsbekvämlighet

Informationsbekvämlighet, från engelska 'information convenience' betyder att det alltid och överallt ska vara så lätt som möjligt att få veta mer om det man är intresserad av och att kunna informera andra. Man talar t ex om convenience food, 24-timmars myndigheten och att göra bankaffärer när man så önskar

Mobilen som every-www-here och every-wear

De flesta som lämnar hemmet eller kontoret kollar sina nycklar, plånboken/handväskan och att man inte glömt mobilen.

Plattformsbyte - Mobil, "iPad", PC och TV

Det var en del i IDstories vision, vår historia sedan 1997, att man skulle kunna "fånga IDentiteten" för ett objekt - därav namnet IDstories - och välja i vilken plattform man elller någon annan ville läsa och se mer.

Time-shifting

En konsekvens av att nästan alla har ont om tid, är det ökande behovet av att kunna välja rätt tillfälle för att t ex kunna läsa, lyssna eller se mer om något som vi är intresserade av. Man kanske "fångar ett ID" vid en viss tidpunkt men det passar bättre att läsa berättelsen vid ett senare. Idag finns en sådan funktion bland annat i många stora dagstidningar. Och via ett antal IDskyltar och andra "mobila ingångar". Se exempel nedan.

Denna typ av IDskylt finns vid gravplatser på flera kyrkogårdar

Vi tror att många är beredda att se längre på t ex en reklamskylt, om det finns ett enkelt sätt - att göra något. T ex beställa info/erbjudande - surfa direkt.

Ett [Story-ID] på ett hus, ett butiksfönster, ett objekt, i en trycksak osv ger en unik ingång - en Internet Door - till mer information. Denna utformas med en QR-kod eller en NFC-dekal för snabbare och enklare uppkoppling.

IDstories, som beviljades två patent inom detta område, har pågående projekt för att använda NFC i våra IDskyltar och IDdekaler med mera. NFC etablerar konceptet att objekt kan ha det vi kallar mobila ingångar.

Att fånga gåendes och väntandes intresse

walking
waiting

Reklamskyltar finns ofta på platser där människor väntar; tunnelbanan, flygplatsen, busskuren och tågperrongen. Annonstavlan och butiksfönstret passeras förbi utan att man minskar takten. Det avgörs på 1-3 sekunder om det finns skäl att stanna. Vårt röda Story-ID är en signal om att det finns en digital och mobil ingång - en Internet Door.

IDskylt