home   IDstories logotyp StoryTeman och topplistor

Sociala innovationer

TEMAN: Innovationer | IT

Innovationshöjd
Innovationshöjd

För att något ska vara innovativt och patenterbart krävs en viss  uppfinningshöjd. som går utöver det som en inom området kunnig person lätt hade kunnat göra. Begreppet innovationshöjd är bredare och inkluderar den påverkan som en 'innovation' kan få i samhället. Med två patent (Schlasberg, 2001 ref+↗) inom mobila tjänster och arbete med en social innovation inom 'uppslagsverk' har jag viss egen erfarenhet av bägge dessa områden.

I det som kallas sociala innovationer betonas oftare att något är socialt än att det är innovativt i den meningen att det har en särskilt stor uppfinningshöjd.

2Definitionsproblemet för 'sociala innovationer'

I naturvetenskaplig forskning är definitioner  - som världsberömda - E=mc2 - mer neutrala och oftast lättare att enas om. Att detta inte alltid är vare sig sant eller en enkel process ska inte utvecklas här. Inom samhällsvetenskap (the social sciences) och humaniora gäller andra förhållanden. Även om det vore bra att kunna säga att A ≈ a b z, vilket till exempel skulle kunna leda till bättre jämförande studier, har själva definierandet sin egen logik.

Att definitioner har intressenter är en bra utgångspunkt när man vill förstå samhällsvetenskaplig forskning och den allmänna diskussionen. Forskningen inom 'sociala innovationer' är relativt ny och de många definitionerna domineras av olika organisationers agendor.

Ska en social innovation definieras av huruvida den tillför värde till de relativt svagare eller ej? Eller om den är ett 'gräsrotsinitiativ' eller ej? Eller om det finns en viss innovationshöjd eller ej? Eller om den är vinstdrivande eller ej?

Vilka kriterier är centrala och vilka är mer perifera i nedanstående definitioner? Bredden kan ses både som en styrka och en svaghet.

Sex definitioner av sociala innovationer

Pufendorfinstitutet:  Social innovation, can be defined as a response to observed inadequacies in institutions (formal and informal) that entails changing relations based on alternative ways of knowing, doing, framing and organizing, which contribute to a sustainable society. Pufendorfinsitutet i Lund↗. 'The Pufendorf Declaration on Universities as Drivers of Social Innovation' (2018.05).

Socialforum:  En social innovation är en ny lösning som är social både vad gäller mål och/eller medel, och som möter sociala behov bättre än tidigare alternativ, främst genom insatser som inte motiveras ekonomiskt. Socialforum↗, (2018.05).

Tillväxtverket:  Sociala innovationer omfattar, i bred bemärkelse, aktiviteter för att möta problem av social natur i samhället – alltifrån hur man i ett bysamhälle bäst tar hand om barnen, till nya vård- och omsorgsprocesser... Social innovation är ofta motiverad av andra faktorer än enbart ekonomisk vinning, vilket i sin tur ställer speciella krav på finansiärer och andra som ger stöd. Tillväxtverket 2014:12 Sociala innovationer – Ett internationellt perspektiv. ↗, Pdf. 104 s. (2014).

Mötesplats Social Innovation:  Mötesplats Social Innovation utgår från följande definition: Social innovation är innovativa tjänster, produkter, processer och metoder som strävar efter att möta samhällets utmaningar. Mötesplats Social Innovation↗, (2018.05).

Vinnova:  Vinnova definierar social innovation som nya tjänster, varor, metoder och arbetssätt som bidrar till ett inkluderande och välmående samhälle. De som berörs av problemet involveras i formuleringen och lösningen av det. Vinnova 'Social Innovation'↗, Pdf. 12 s. (2015:04).

Förutsättningarna för social innovation och samhällsentreprenörskap skiljer sig inte nämnvärt från förutsättningarna för innovation och entreprenörskap i stort. Men det finns skillnader som är viktiga att förstå om man ska bygga en infrastruktur för området. Social innovation och samhällsentreprenörskap ger särskilda möjligheter i ett samhälle som söker nya vägar för att hantera aktuella frågor. Samtidigt finns en del utmaningar, när det gäller metoder för resultat och effektmätning samt nya former för finansiering. (Ibid. s. 10)

Örebro universitet:   ... Som framgår av föregående avsnitt handlar sociala innovationer till stor utsträckning om att skapa förutsättningar, understödja, bidra till att individer och kollektiv i civilsamhället själva aktiverar sig och utvecklar lösningar på sociala problem och frågeställningar som berör deras samhälleliga och vardagliga liv. 'FoU-rådet för sociala innovationer, program' Örebro universitet↗, Pdf. 6 s. (2015).

Ur ett forsknings- och allmänt perspektiv är det bra ...

Min definition av sociala innovationer

En social innovation har en viss innovativ höjd, är skalbar och tillför samhällsnytta. Den primära drivkraften är inte att generera privata vinster även om sådana kan förekomma.

I sig värdefulla kriterier som miljömässig uthållighet (sustainable), könsneutralitet, processorientering, multidisciplinär, medborgargenererad och en del andra kriterier är inte centrala och bör inte "belasta" basdefintionen.

Som beskrivs i Vinnovas rapport 2018:1 'Social innovation i Sverige - Kartläggning av ekosystemet för social innovation' (Vinnova, 2018↗) finns det en rad problem - kallade utmaningar - angående sociala innovationer: svag teoribildning, definitionsproblem, finansieringsproblem, effektmätningar, svag entreprenörskunskap hos de sociala innovatörerna och bristande förståelse för konceptet sociala företag hos såväl allmänheten som hos investerare och potentiella kunder. (s. 17)

3Social och samhällelig innovation - semantik eller mer?

Det engelska uttrycket 'social innovations' blir lätt - och kanske alltför lätt - 'sociala innovationer' på svenska.

Det svenska ordet social↗ - utöver innebörden sällskaplig - för lätt tankarna till områden som sociala problem och sociala frågor - vård, skola och omsorg. Men det finns ingen anledning att begränsa samhälleliga innovationer till dessa områden och ordet   samhällsinnovation  är bredare och vore kanske ett bättre huvudbegrepp.

Framtiden får utvisa om det mer etablerade ordet 'social innovation' kan komma att ersättas med ordet 'samhällsinnovation'. De som arbetar med sådana projekt kan sägas vara samhällsentreprenörer.

4Problemlösning eller möjlighetsinnovation

En innovation kan ha sin upprinnelse i att något är ett (stort) problem för ganska många eller att den mer har karaktären av att erbjuda nya möjligheter. SMS som kommunikationskanal mellan personer var inte vare sig planerat av mobiloperatörerna eller vars icke-vara påtalades av många som ett problem. SMS blev en typisk 'möjlighetsinnovation'.

De exempel som presenteras på sociala innovationer handlar ofta om att förbättra situationen för i någon mening "svaga" grupper till exempel arbetslösa, vissa äldre, nyanlända och ohälsodrabbade. Inte sällan är det problem som hade kunnat hanteras inom etablerade (oftast) offentliga organisationer, men som dessa av olika anledningar - kanske organisatorisk oförmåga eller ointresse - inte "åtgärdat".

EXEMPEL: I denna text används det nya uppslagsverket BiBB som ett exempel på en social innovation som har sin drivkraft i nya möjligheter. BiBB tillför samhällsnytta mer utifrån ett möjlighetsperspektiv än att det löser ett av många upplevt problem med uppslagsverket NE↗.

5Sociala innovationer och vinst

I en del analyser av sociala innovationer noteras att dessa sällan innehar tillgångar och rättigheter i form av patent. En samhällsinnovation kan dock ha andra former av immaterialrättsligt skydd såsom upphovsrätt, designskydd och varumärken.

paraply-pengar
Paraplypengar

För de som driver någon form av social innovation är definitionen i sig nog inte särskilt viktig och det skulle i många fall vara acceptabelt att kalla konceptet / aktiviteten för ett förändringsprojekt, en innovation eller ett start-up. Men det kan ha sina fördelar att finnas under ett paraply och ett under vilket det ibland regnar manna. INte sällan från offentliga källor.

6Sociala innovationer och skalbarhet

Likheterna mellan det som vanligen kallas innovationer och sociala innovationer är betydligt större än olikheterna. Bågge ställs inför frågor om skalbarhet och möjliga 'nätverkseffekter'↗ enW.

BiBB är skalbart både vad avser omfattningen av sitt innehåll och vem som genererar detta. BiBB är också skalbart i funktioner som språk, plattform och geografisk utbredning.

Att skapa ett allmänt artikelsignerat uppslagsverk där det kan finnas flera artiklar med samma uppslagsord är lite innovativt. Så också att doktorander↗ kan skriva artiklar för vilka de får högskolepoäng.

BiBB är på flera sätt radikalt annorlunda än NE genom att BiBB bygger på en modell för ett modernt uppslgsverk↗. BiBB har också en annan "webbnivå↗" än NE som helt saknar externa länkar.

7BiBB som social innovation

Det är rimligt enligt min - och troligen många andras - definition att säga att BiBB är en social innovation / en samhällsinnovation - i en tidig fas. I ett EU-perspektiv kan sägas att BiBB är en 'Digital Social Innovation (Referens till EU-plattform↗). Den entreprenöriella utmaningen är att fortsätta processen och inspirera fler att medverka.

BiBB har en tvåstegsmodell där tanken är att BiBB på sikt ska ägas av stiftelse där landets högskolor och universitet är centrala intressenter och finansiärer. På vägen dit är sponsrade stories och artiklar välkomna.

8Litteratur och referenser

Sociala innovationer som studieområde har internationellt en lång historik, ofta under olika namn och begrepp.

Skapad: 2021-3 Senast ändrad: 2021-03-21

  1. Referenser
  2. Augustinsson E. (2017) '100 sociala innovationer som kan förändra Sverige'. Mötesplats Social Innovation Malmö
  3. Gustafsson F. och Netz A. (2018) ' Social innovation i Sverige - Kartläggning av ekosystemet för social innovation'. Vinnova 2018:1 // Online, Pdf 54 s. och e-bok
  4. Hansson, J., Björk, F., Lundborg, D. & Olofsson,. L. (2014). 'An Ecosystem for Social Innovation in Sweden - a strategic research and innovation agenda'. Lunds universitet och Malmö högskola 2014. // Online, Pdf 44 s.
  5. Larsson M. och Palmberg B. (2015). 'Vad betyder social i sociala innovationer'. Entreprenörskapsforum. Online, Pdf. 24 s.
  6. Rodrigues K. (2018?). 'Why Social Entrepreneurs Are Taking The Lead'. The Economist. Online
  7. Szijarto B., Milley P., Svensson K., Cousins J.B. (2017). 'On the evaluation of social innovations and social enterprises: Recognizing and integrating two solitudes in the empirical knowledge base'. Evaluation and Program Planning 66 (2018) 20–32 | $ |
  8. Stokes M., Baeck P., Baker T. (2017). 'What is next in digital social innovation - Realising the potential of people and technology to tackle social challenges'. European Union 2017. // Online Pdf 133 s.
  9. Digital Social Innovation, EU-plattform inom DSI för projekt, finansiering, samarbete och events.
  10. Nesta. A global innovation fund - We back new ideas to tackle the big challenges of our time, from the pressures of an ageing population to stretched public services and a fast changing jobs market. Intressant och med en välgjord Story.
  11. Stanford Social Innovation Review. Tidskrift som startade för cirka 15 år sedan.
  12. Waag, holländsk organisation - Waag operates at the intersection of science, technology and the arts. Nätverks- och samhällsorienterad.
  13. Text/bild/webb: Johan Schlasberg